Från Helgö i Mälaren kommer två av Sveriges märkligaste fornfynd, en Buddhafigur och en biskopskräkla. På Helgö har det även funnits en offerplats.
Sommarstugeägare gjorde märkligt fynd
Fornlämningsområdet på Helgö upptäcktes av en slump 1950, då en sommarstugeägare skulle gräva en grop för att sätta ner en flaggstång. Det visade sig vara lämningar efter en boplats med flera husterrasser. Bebyggelsen sträckte sig mellan 200-talet och 800-talet e. Kr. Helgö är framför allt känt för de märkliga fynden. Det kanske mest kända föremålet är en Buddhafigur från Swatdalen i nuvarande Pakistan. Den är från 500-talet och har säkert nått Norden längs den berömda Sidenvägen. Biskopskräklan antas komma från vikingarnas plundringståg i början på 800-talet. Den är knappt 10 cm hög och gjord av brons med mosaik- och emaljinläggningar.
Fynd av verktyg, tusentals gjutformar och smältdeglar från bronshantverk och mängder med smidesslagg från järnhantverk gör att vi tror att hantverket på Helgö har varit omfattande. Bland övriga fynd märks ett par guldspiraler, ett 20-tal små pressbleck i guld med gudabilder, en silverskål, en bronsskopa och skärvor av glasbägare. På en annan plats på Helgö hittades en skatt med 47 romerska guldmynt.
Offerplats
Efter att ha analyserat de äldre utgrävningsrapporterna på nytt har en forskare påträffat det hon tolkar som en offerplats som använts under hela perioden som Helgö existerat. Helgöanläggningen som ligger i en dyster norrsluttning, kan enligt henne ses som en kultplats i skuggan av ett heligt berg.