Skederids kyrka byggdes troligen i slutet av 1200-talet som en gårdskyrka för Finsta gård. Den uppfördes av Birger Persson, som var lagman i Uppland och far till den heliga Birgitta. De äldsta delarna av kyrkan är koret och sakristian, som från början var kyrkans långhus och kor.
Den heliga Birgitta föddes i närheten av kyrkan och hade sina första religiösa uppenbarelser där. Redan under 1300-talet började människor vallfärda till Finsta och Skederid. Det kan förklara varför vapenhuset placerades vid kyrkans södra ingång. Man tror att kyrkan kan ha haft reliker och att placeringen gjorde det lättare för pilgrimer att röra sig genom kyrkan.
Omgivning
På 1600-talet byggdes en träklockstapel vid kyrkan. När den blev för dålig beslutade man på 1770-talet att bygga en ny klockstapel ovanpå den gamla stigluckan i kyrkogårdsmuren. Ovanpå porten murades en kraftig mellanvåning med stödjande strävpelare, och högst upp byggdes en smalare klockvåning i trä.
Klockbocken innehåller återanvänt virke från den äldre klockstapeln. Där finns både inristade årtal och spår av gammal tjära. Storklockan är från 1300-talet och är en av de äldsta bevarade kyrkklockorna i området.
Ett bårhus byggdes omkring 1960 efter ritningar av arkitekten Jörgen Fåk.
Kyrkan
Kyrkan har byggts i två huvudperioder. Den äldsta delen, som idag är kor och sakristia, uppfördes under slutet av 1200-talet. Den ursprungliga kyrkan bestod av ett långhus och ett smalare kor med rakt avslut, vilket var vanligt under övergången mellan romansk stil och den senare salkyrkotypen.
På norrsidan fanns tidigare en medeltida sakristia som revs på 1880-talet. Efter att Birgitta blivit helgon ökade antalet pilgrimer kraftigt. Därför byggdes ett nytt och större långhus mellan 1430 och 1460. Samtidigt slogs de dekorativa stjärnvalven i koret. Vapenhuset på södra sidan tillkom i slutet av 1400-talet.
Kyrkans murar är byggda av gråsten och är inte putsade. När långhuset byggdes började tegel användas mer, vilket syns i den västra gaveln och på vapenhuset där tegel bildar dekorativa mönster. Hörnen på koret och sakristian är byggda av huggen sandsten, och fönstren har spetsiga bågar.
Efter reformationen på 1500-talet minskade intresset för Birgittakulten och kyrkan började förfalla. Först på 1700-talet gjordes större reparationer som gav kyrkan mycket av sitt nuvarande utseende. Mellan 1748 och 1752 murades den gamla öppningen mellan kor och långhus igen, och det ursprungliga koret byggdes om till sakristia.
Kyrkans yttre har förändrats mycket lite sedan medeltiden, förutom att fönstren gjorts större under 1700- och 1800-talet. Inuti kyrkan syns tydligt spår av 1700-talets ombyggnader. Sakristians östra fönster återställdes 1950. Vid restaureringen 1927 kalkades ytterväggarna och äldre inredning bevarades.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden