I norra Botkyrka finns tre kulturspår. Det är kortare promenader som via skyltar berättar om spännande kulturmiljöer i Norsborg, Hallunda och Fittja. Till kulturspåren hör även ljudfiler med personliga berättelser från människorna som bor och verkar på platserna. Kulturspåret i Fittja går i en slinga från Fittja tunnelbanestation och tillbaka.
Slagsta hällristning
Hällristningen i Slagsta är gjord för 3000 år sedan, under den tid vi kallar bronsålder. Den är den största i Stockholms län och den enda i Botkyrka kommun. Dåtidens Slagsta såg ut som dagens skärgårdslandskap och man kunde se havet från hällen.
Hällristningen upptäcktes av en slump 1971
En nyfiken arkeolog som gjorde en utgrävning i närheten, lyfte på mossan som växte på hällen. Där under fanns bilder skepp! Hade det inte varit för miljonprogramssatsningen, då Slagsta byggdes ut i början av 1970-talet, så skulle de här bilderna aldrig ha upptäckts. För att spara hällen ändrades också vägens sträckning.
Ser du vad ristningen föreställer?
En människa, tre hästar, en fotsula, 17 skepp och 170 skålgropar är knackade med en spetsig sten. Titta noga så ser du att alla bilder finns på den mörka delen av hällen. Hästen längst till höger ser nästan ut att rygga tillbaka för den ljusare delen. Och det halva skeppet långt ner till vänster, tycks komma farande ur berget. Bildmakarna verkar ha utgått ifrån berghällens färg och form. Skepp är väldigt vanliga på hällristningar men allra vanligast är de runda skålgroparna. Förr i tiden kallades de älvkvarnar och man trodde att älvorna malde sin säd i dem. Groparna ansågs ha magiska krafter och folk offrade mynt och mat i dem.
Alla bilder är inte gjorda vid samma tillfälle
Hällen var en plats som bronsålderns människor kom tillbaka till för att göra nya bilder. Bilderna hade antagligen stor betydelse för dem. Kanske gjordes de till gudarnas ära? Tidigare trodde man att de kanske markerade revir. Vad tror du?
Nära Hallunda gård finns en stor boplats från samma tid. Där hittar du bland annat gravar och husgrunder.
Foto: bild 1-2 Mattias Ek, bild 3 Mats T Nilsson.
Ljudguide med syntolkning
Klicka på texten nedan för att komma till ljudfiler som är särskilt anpassade för synsvaga.
Slagsta hällristning – Ljudguide med och utan syntolkning (irismedia.se)
Slagsta gård
Slagsta gård byggdes i mitten av 1800-talet. Byggherre var brukspatron F. A. Björling. Fasaden är vitputsad och husets enkla och strama form är ett bra exempel på den tidens byggnadsstil, den så kallade sena empirestilen.
På bilden ser du husets framsida som vetter ner mot Mälaren. Gårdsplanen flankeras av två låga trähus som är byggda på 1700-talet. Att huset är vänt mot vattnet visar att det var därifrån man anlände till gården.
Gårdarna här i Botkyrka som ligger vid Mälarens strand har haft ett strategiskt läge i många hundra år. Vattnet här nedanför var den stora infarten till Stockholm. Många adelsmän fick gårdar med bra läge som lön ifrån staten och i gengäld skulle de vara beredda att ge sig ut i krig om så krävdes. Även högt uppsatta tjänstemän kunde få gårdar som lön.
I slutet av 1700-talet blev Gustav III´s finansminister, Johan Liljencrantz, ägare till Slagsta gård. Han ägde även Sturehovs slott och Norsborgs herrgård. Redan på den tiden hade Slagsta två tegelbruk och på 1800-talet var det den största tegelproducenten i Mälardalen. Tegelbruken låg nere vid vattnet och vid Slagstabadet finns rester av ett av bruken kvar, i form av husgrunder. Vid Slagsta marina låg det andra bruket.
Går du runt husknuten till framsidan så ser du ända ner till vattnet. Gångvägen leder dig rakt ned till Slagstabadet. Till vänster i skogsbrynet finns husgrunderna från tegelbruket kvar.
Foto: Jenny Bergensten
Tänk…
… dig att året är 1850 och huset framför dig är alldeles nybyggt. Den gula putsen har knappt hunnit torka och lyser i den varma kvällssolen. Framme på gårdsplanen står brukspatron själv, Frans Adam Björling, och håller ett öga på de som lastar in de nya möblerna. Bara
till ett av förmaken bärs två maghognysoffor klädda med sammet in, tre ländstolar och sex stolar, en korgstol och fem pallar med broderade dynor, fem småbord, en byrå och en gungstol, speglar och väggklocka, ett skåp och så mattor som skulle täcka hela golvet. Och en ljuskrona till taket förstås.
Fittja moské
Fittja moské är byggd som en traditionell turkisk moské med en orientaliskt inspirerad arkitektur. Taket kröns av en kupol och till höger ser du minareten som är byggd för att användas till böneutrop. Med sina 32 meter sägs den vara högst i västra Europa. På gårdsplanen framför moskén finns fontänen för den rituella tvagningen innan bön. Det finns också tvättrum inomhus. De svängda trapporna på sidorna leder upp till entrén.
Moskén fanns tidigare i en källarlokal i ett bostadshus i Fittja, men lokalen blev för liten för de praktiserande muslimerna i Botkyrka. Bygget av den nya moskén påbörjades 1998 och var klar för invigning 2007. Det finns cirka två hundra moskéer i Sverige och åtta av dem är byggda särskilt för ändamålet, så som Fittja moské.
I bönesalen är golvet täckt med en röd matta som berörs med pannan under bönen. Genom kupolens fönster flödar ljuset in på väggarna som pryds av handmålat kakel. Balkongerna som finns runt om bönesalen är avsedda för kvinnor och barn. Den vägg som är riktad mot Mekka kallas för ”qibbla” och det är mot den man vänder sig i bön. En nisch i väggen, ”mihrab”, markerar hållet. Imamen predikar från predikstolen som kallas ”mimbar”.
Ordet moské betyder plats för tillbedjan och kommer ursprungligen från arabiskans ”masjid”.
Fittja moské ägs och drivs av Botkyrka turkiska islamiska kulturförening. Här finns även festlokal, gästrum, bibliotek samt bostad för imamen. Moskéer i Sverige finansieras ofta helt av bidrag från församlingsmedlemmarna och ibland av organisationer utomlands.
Foto: 1. Jenny Bergensten 2-3 Elisabeth Boogh.
Tänk…
… att nu är det bara namnet på vägen som skvallrar om vad som skedde här i hundra år. Gå ned till vattenbrynet och trampa omkring lite på stranden. Känner du tegelkrosset under dina skor? Ser du tegelfliset bland multnande löv? Det var här vid Tegelbruksvägen som tegeldrängarna på Fittja tegelbruk slet från sex på morgonen till sju på kvällen, för att två miljoner tegelstenar skulle kunna skeppas härifrån varje år. De fick gräva upp lera som skulle blandas med sågspån och vatten, för att sedan pressas och skäras till rätt form innan torkning och bränning.
Botkyrkas andra kulturspår
Kulturspår Hallunda
Till kulturspåret
Kulturspår Norsborg
Till kulturspåretRelaterat innehåll
