En silhuett i stål avtecknar sig vid ån. Vad föreställer den? Är det en abstrakt form eller liknar den något? Thomas Lackes skulpturer ses bäst på håll, gärna mot en bakgrund av en himmel eller kanske vatten. Hans figurer av stål är avskalade, med bara det nödvändigaste linjerna för att fånga en figur.
Det brukar börja med en teckning, med tusch eller penna på papper. Sedan, många teckningar senare kan det bli till en skulptur. Han säger att de flesta människor ser olika figurer i hans skulpturer. Kan det vara en man, med mustasch och kraftig ögonbryn? Eller en kvinnofigur i hålrummet. Vad ser du för något?
När årstiderna växlar förändras verket. På vintern fylls dess hålrum med snö och vithet för att sedan ersättas med vår och grönska.
Tomas Lacke berättar att platsen där skulpturen står är personlig för honom. För tvärs över kanalen, på Centralvägen, fanns förut Carlssons möbler och den firman startades av en bror till konstnärens morfar. Dessutom låg pappans bilverkstad alldeles intill. I den gamla möbelfirman drev sedan Thomas Lacke ett galleri. Det är alltså en plats som konstnären har en stark koppling till.
“Så på det sättet blir skulpturen också till ett slags minnesmärke.”
Tomas Lacke