Publicerad: 18 juni 2025 | Skribent: Ulrika Schreil, digital strateg
Det digitala länsmuseet är öppet dygnet runt, året om – med berättelser om länets historia, spännande besöksmål, offentlig konst och arkitektur. Varje år når vi över 245 000 personer via vår webbplats och andra digitala kanaler. Men vi vill nå ännu fler – på nya sätt.
Därför startar vi nu ett innovationsprojekt med medel från Region Stockholms innovationsfond där vi undersöker hur vi kan skapa ett mobilt museum: en fysisk och digital museiupplevelse som kan turnera i länets kommuner.
Foto: Francesco Ungaro /Pexels
Genom att sänka trösklarna till kultur och möta människor i deras vardag hoppas vi kunna bidra till ökad delaktighet och kunskap. Målet är enkelt men ambitiöst: att göra kulturarvet mer tillgängligt, levande och relevant för fler.
Tanken är att möta invånarna där de är – med en hybridlösning där det fysiska och digitala samverkar. Med hjälp av interaktiva tekniker vill vi skapa en upplevelse som känns både modern och meningsfull. Vår ambition är att skapa en kostnadsfri utställning med intressant innehåll som väcker nyfikenhet och fördjupar kunskap.
En förstudie för framtiden
Just nu pågår en förstudie där vi undersöker hur det mobila museet kan utformas, var det kan placeras och hur innehållet bäst ska produceras. Vi ser också över möjliga samarbeten med kommuner och andra aktörer i länet. Målet är att skapa en långsiktig, hållbar satsning som verkligen gör skillnad. Mot slutet av året kommer första fasen av förstudien vara klar. Den ligger också till grund för nästa led i projektet; att skapa en prototyp av ett digifysiskt museum!
Kontakt
För mer information, kontakta Ulrika Schreil, projektledare och digital strateg
Varje år delar Region Stockholms Innovationsfond ut 15 miljoner kronor till projekt som skapar nytta för Stockholms läns invånare, patienter och resenärer. Stockholms läns museum har tilldelats medel ur fonden för att genomföra projektet.
Stockholms läns museum söker samiskt kulturarv i Stockholmsområdet. Vill du vara med och bidra? Läs mer här!
Visste du att samiskt hantverk från vikingatiden har hittats i jorden på Birka? Har du hört om renskötseln på Norra Djurgården på 1600-talet? Har du sett den samiska flaggan hissas utanför Stadshuset på den samiska nationaldagen den 6 februari?
Under 2025 vill vi på Stockholms läns museum lyfta hur samer levt och gjort avtryck i Stockholms län. Vi samlar just nu kunskap som så småningom ska förmedlas genom vår webb och i vår verksamhet. Vi vill berätta om både samisk historia och samtid här i länet.
Projektet är en del av länsmuseets pågående arbete med att lyfta nationella minoriteters historia och samtid i länet.
Samiska flaggan utanför Stadshuset i Stockholm på samiska nationaldagen 6 februari 2025. Foto: Elin Heppling.
Var finns länets samiska historia?
Känner du till några platser eller berättelser med samisk koppling i länet? Finns det något särskilt du undrar om samisk historia och samtid i Stockholmsområdet? Vi vill gärna veta vad du tycker är viktigt att vi berättar om när det gäller samers historia i Stockholm. Svara på några korta frågor via enkäten nedan och dela med dig av vad du tycker att vi ska titta på.
Stockholms läns museum arbetar för att bevara och dela berättelsen om livet i länet ur många olika perspektiv. Genom att samla in samtida bilder och historier formar vi vår gemensamma historia. Men utan din hjälp riskerar vi att viktiga delar går förlorade – pusselbitar som aldrig kan återfås.
Var med och dokumentera samiskt liv i Stockholms län med bilder! Dina bilder kan hjälpa till att berätta för andra om samernas samtid och bredda blickarna som finns i våra arkiv. Vardag eller högtid, familjemys, naturens skönhet, matlagning, fritidsintressen eller känslosamma ögonblick – varje bild har en unik berättelse att förmedla och kan bredda förståelsen för vår samtid och ge rika insikter till framtiden.
Ladda upp dina bilder till Samtidsbild och inkludera en kort beskrivning av vad bilden betyder för dig. Tagga bilden med ”samisksamtid”.
Publicerad: 22 maj 2025 | Skribent: Karolina Hedström, fotoantikvarie
“Barnen utbedja sig mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter…”
Det kunde man läsa i ett häfte som kom ut 1920 med titeln Mors dag. Här gavs tips och idéer för hur dagen borde firas, både i och utanför hemmet. Traditionen att fira Mors dag kom till Europa från Amerika och växte fram i en tid då moderskapet stod i centrum för det borgerliga kvinnoidealet. I Sverige infördes mors dag år 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg, som ville lyfta fram moderskapets betydelse och samtidigt motverka det hon ansåg vara en ökande osedlighet i kultur och medier.
Foto: Södertälje 1968, Berth Ahlborg.
Här kan du läsa alla tips på hur man kan fira Mors dag från 1920:
I hemmet
Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
Henne beredas, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
Frånvarande barn hälsa Mor med brev, eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för Mors dag.
Utanför hemmet
Mors dag firas med allmän flaggning.
I kyrkor och bönhus erinra prästen och predikanten om Mors dag och om hennes betydelse för hem och samhälle.
Efter slutad gudstjänst går man i procession ut på kyrkogården, där psalmer sjungas och där mödrars gravar äro prydda med blommor.
Om aftonen kunna festligheter ordnas i skolsalar och i andra offentliga lokaler, varvid programmet upptager sång, tal, uppläsning ur detta häfte, kaffe med dopp. Alla mödrar äro inbjudna som gäster. Ungdomsföreningar av olika slag, nykterhets- och föredragsföreningar, präster, lärare och lärarinnor kunna åtaga sig anordnandet av dylika festligheter.
I god tid före firandet av Mors dag kunna gåvor av penningar eller av annat slag vara insamlade till förmån och glädje för obemedlade goda mödrar och änkor, kanske även till beredandet av sommarvila åt någon sjuk eller utarbetad moder.
Mors dag firas stilla och värdigt. Mors dag vare en familjekärlekens, en tacksamhetens och en löftets dag.
Även om det inte skapades för kommersiella ändamål har många idag den uppfattningen om dagen men många tycker också att det är en fin dag att hylla sin mamma. Hur tänker du kring Mors dag? Firar du eller firas du?
Vi vill gärna samla in era bilder och tankar kring dagen!
För att ladda upp en bild och berättelse om mors dag i vår samtid, gå till Samtidsbild.
För att ladda upp en äldre bild och en berättelse om mors dag, gå till Dåtidsbild.
Vill du vara med och skriva dagbok?
Publicerad: 12 maj 2025 | Skribent: Moa Beskow
Den 12 maj är det dagbokens dag!
Alla dessa dagar som går när inget särskilt händer. Det är ju just detta som framtidens människor kommer vilja veta om oss. Hur levde vi, vad gjorde vi, vad åt vi, hur reste vi, hur bodde vi, vad tänkte vi, vad kände vi?
Nu kan du vara med, följ länken nedan och lämna din berättelse. Den sparas då i länsmuseets arkiv. Berätta om din dag! (esmaker.net)
Foto: Okänt/Stockholms läns museum .
Länsmuseet undersöker dagboksskrivande
För ett år sedan undersökte vi på länsmuseet om, varför, hur, vad och var man skriver dagbok. Vi gjorde en enkät som besvarades av frivilliga länsinvånare. Vi fick in många svar och det verkade finnas ett stort intresse för dagböcker och skrivande. Nästan alla som svarade på enkäten kunde också tänka sig att skicka in sina dagboksanteckningar till oss på länsmuseet.
En man i 65-årsåldern skrev till exempel så här:
“Jag skriver varje dag, flera gånger om dagen. När jag är glad, ledsen, om slitningar i vardagen, sviktande hälsa och framför allt kärlek. Jag använder Anteckningar i telefonen, den är alltid tillgänglig när en tanke slår ner.”
En 21-årig kvinna formulerade följande:
“Jag skriver med penna och papper i ett block […] för att kunna samla alla ens tankar och bearbeta dem på ett ställe. De hjälper mig om jag går igenom olika problem eller jobbiga situationer i livet. Jag har skrivit nästan regelbundet i typ ca 2 år.”
Om dagbokens dag
Dagbokens dag instiftades 2017 av Folklivsarkivet vid Lunds universitet. Initiativet är ett samarbete mellan Folklivsarkivet och Mass Observation Archive vid Sussex universitet.
Det immateriella kulturarvet
Publicerad: 14 februari 2025
Vi utforskar och undersöker det levande kulturarvet i Stockholms län
Stockholms läns museum, hemslöjdskonsulenterna på Region Stockholm samt Stockholms läns hembygdsförbund har inlett ett samarbete för att arbeta med det immateriella kulturarvet i Stockholms län. Tillsammans med länsinvånare, kommuner, organisationer och föreningar vill vi undersöka, utforska, samla och förmedla den mångfald av levande traditioner som finns i länet. Vårt uppdrag är bland annat att samla in och förmedla det levande och immateriella kulturarvet samt att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv.
Med detta initiativ vill vi skapa en samlingsplats för att mötas kring det levande kulturarvet!
Foto: Tom Bjenne. Foto: Li Samuelson. Foto: Ulrika Schreil.
Vad är immateriellt kulturarv?
Immateriellt kulturarv, eller som det också kallas; det levande kulturarvet, syftar på den delen av människans spår och lämningar som vi inte kan ta, se eller känna på. Det är själva görandet och den tysta kunskapen som förs vidare mellan människor och generationer som avses. Detta kan till exempel vara olika former av hantverk, ritualer, musik, framträdanden, berättelser, traditioner, seder och bruk. På Svenska Unescorådets webbsida om immateriella kulturarv kan du läsa mer. Immateriellt kulturarv « Svenska Unescorådet
Ett annat sätt att förklara vad det immateriella kulturarvet är att se hur det skiljer sig från det materiella som utgörs av historiska spår som tillkommit genom mänsklig aktivitet i olika tider. Här är alltså fokus i stället på de fysiska spåren och lämningarna som vi kan se eller förnimma med våra sinnen. Läs mer om vad kulturarv i en vidare bemärkelse på Riksantikvarieämbetets webbplats. Kulturarv | Riksantikvarieämbetet (raa.se)
Foto: Adriana Erjibet.Foto: Anna Ulfstrand.Foto: Gunnar Ålfors.
Vill du bidra?
Var med och bevara det immateriella kulturarvet genom att ladda upp bilder på det tillsammans med dina tankar till Stockholms läns museums arkiv för framtiden.
Ladda ner appen Samtidsbild och bli en av Stockholms läns museums samtidsinsamlare.
Fredagen 14 februari 2025 arrangerade vi en konferens om det immateriella kulturarvet i Stockholms län. Syftet var att diskutera hur vi bäst kan utveckla och tillgängliggöra vårt levande kulturarv. Konferensen riktade sig till de som jobbar med kultur eller kulturarv och är verksamma inom en förening, kommun, museum, arkiv eller liknande.
Kulturmiljöunderlag tema på höstens kulturmiljödag
Publicerad: 5 december 2024 | Skribent: Eleonor Åberg, kulturmiljöstrateg
Fredagen den 22 november samlades nästan 100 personer på Stadsmuseet för att ta del av presentationer och samtala på temat kulturmiljöunderlag. Merparten av deltagarna bestod av representanter från kommuner i Stockholms län men på plats fanns också många från konsultsektorn med flera.
Dagen inleddes efter välkomnande med korta presentationer från Järfälla, Södertälje, Danderyd och Vaxholms kommuner. De redogjorde samtliga för hur deras respektive kulturmiljöunderlag ser ut samt i grova drag hur de arbetar med kulturmiljö i samhällsplaneringen. Exemplen valdes för att ge en bredd av hur kommunerna resurssatt frågan, egen kompetens eller konsultstöd, samt också med anledning av underlagens utformning och ålder.
Pågående restaurering vid Ekudden i Vaxholms kommun. Foto: Vaxholms kommun.
Efter fikapausen informerade Riksantikvarieämbetet bland annat om sitt arbete riktat till kommunerna. Därefter följde ett panelsamtal samt frågestund. Dagen innehöll också en kort information från projektledaren för Byggnadsvårdsåret 50 år 2025 samt information om det pågående arbetet med en uppdatering av länets regionala kulturmiljöer.
Behovet av att få träffas och prata om kulturmiljöfrågorna är stort och vi hoppas på att vi genom vår samverkan ska kunna bidra till att kulturmiljöfrågorna stärks.
Det preliminära tillfället för vårens träff är den 9 maj. Håll utkik i länsstyrelsens kalender eller prenumerera på länsmuseets nyhetsbrev för mer info.
Publicerad: 1 augusti 2024 | Skribent: Mats T Nilsson, digital pedagog
Hur mycket vet du egentligen om historien i Stockholms län? Jag menar länet utanför Stockholms stad: de 25 kommuner som sträcker sig genom skärgården från Landsort till Grisslehamn, över Mälaren och dess öar samt bygderna norr och söder om, de medeltida städerna landsbygdens socknar och förorterna.
Som länsmuseum är det vår uppgift att sprida kunskap om detta områdes fascinerande historia och kulturarv. Det är en tacksam pedagogisk uppgift eftersom så många bor här och intresset för lokal historia är stort, men ändå lite outforskat. Många är nyinflyttade. Ur ett historiskt perspektiv är vi det nästan allihop.
De länsinvånare som är i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på museet. Det finns ungefär 365 000 barn och ungdomar i skolåldern i länet, och om du är deras lärare så har vi viktig information till dig!
Vi vet att planeringen inför höstterminens undervisning pågår för fullt så här års. Museernas utbud är en guldgruva av trovärdiga, pedagogiska resurser och lektionsplaneringar som är fria att använda. För den som vill väcka sina elevers intresse för det omgivande samhället finns stora möjligheter att hitta något helt lokalt hos oss på Stockholms läns museum. Här följer en liten presentation av vårt pedagogiska material, inspirerande gräv-där-du-står-pedagogik!
Länskällan
På länskällan hittar du lokala historier om din ort. Korta artiklar berättar om fotografier, kartor och andra historiska källor. Vad kan de säga om platsen, tiden och hur samhället påverkas av och påverkar människor och händelser lokalt? Här finns också lektionsplaneringar och färdiga elevuppgifter, främst för årskurs 6–9. Texterna är korta och lättlästa men intressanta för alla! Söker du konkreta exempel på historieanvändning eller källkritiska begrepp så kan du vaska fram precis det lektionsmaterial du behöver genom filtreringsfunktionen baserad på läroplanens mål. Du hittar den här Lärarmaterial – Länskällan
Länskällan samlar lokal historia i Stockholms län utifrån läroplanen.
Än så länge omfattar Länskällan nio kommuner men mer material och fler kommuner tillkommer hela tiden. Stockholms Stad har sin egen Stockholmskällan. Besök den här Stockholmskällan – Stockholmskällan
Samtidsbild
Låt eleverna bidra till framtidens historieskrivning med sin egen berättelse och sina egna fotografier. Undersök selfiens historia och reflektera över hur bilder används för kommunikation nu och förr. Kopplat till vår fotodatabas och kontinuerliga insamling av länsinvånarnas bilder har vi flera pedagogiska upplägg som anknyter till flera skolämnen, svenska, bild, samhällskunskap och historia.
Lär känna Albert målare och lär er mer om medeltiden genom kyrkmålningar och annat historiskt källmaterial. Här finns ett stort material för både historia och bild med en färdig powerpoint-presentation, elevtexter, quiz och flera olika lektionsförslag.
Salomos dom, kalkmålning av Albertus Pictor i Täby kyrka. Foto: Anna Ulfstrand.
Vikingatiden med Estrid
Utforska vikingatiden med hjälp av en miniutställning som lånas hem till klassrummet. Möt vikingakvinnan Estrid och lär er mer om runor och runstenar, och om hur människorna levde på vikingatiden. Läs sagor, klura, känn, gissa och experimentera!
Ett interaktivt elevmaterial baserat på illustrationer och en lärarhandledning för att besöka fornlämningar är just nu under utveckling. Är du intresserad av att vara med i en referensgrupp och tycka till om det så hör av dig till mig mats.t.nilsson@regionstockholm.se Vi söker lärare som undervisar i SO 1–6 i Stockholms län.
Offentlig konst
Upptäck den offentliga konsten och lär om dess historia och uttryck. Lektionsmaterialet Konst på plats innehåller bland annat en presentation med manus, film, frågeställningar, lektionsplanering och omfattar bild, svenska och samhällskunskap från årskurs fyra till gymnasiet.
Vi utforskar och undersöker det levande kulturarvet i Stockholms län
Stockholms läns museum, hemslöjdskonsulenterna på Region Stockholm samt Stockholms läns hembygdsförbund har inlett ett samarbete för att arbeta med det immateriella kulturarvet i Stockholms län. Tillsammans med länsinvånare, kommuner, organisationer och föreningar vill vi undersöka, utforska, samla och förmedla den mångfald av levande traditioner som finns i länet. Vårt uppdrag är bland annat att samla in och förmedla det levande och immateriella kulturarvet samt att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv.
Med detta initiativ vill vi skapa en samlingsplats för att mötas kring det levande kulturarvet!
Konferens 14 februari 2025
Fredag 14 februari 2025 arrangerar vi en konferens om det immateriella kulturarvet i Stockholms län. Syftet är att diskutera hur vi bäst kan utveckla och tillgängliggöra vårt levande kulturarv. Arbetar du med kultur eller kulturarv? Är du verksam inom en förening, kommun, museum, arkiv eller liknande? Dagen är kostnadsfri att delta i och vi bjuder på fika. Lunch äter du på egen hand.
Foto: Lasse NilssonFoto: Erik ViklundFoto: Ola Berggren
Program
Moderator: Charlotte Ahnlund Berg från Riksantikvarieämbetet.
Förmiddagspass 9.00-11.45
Incheckning och fika 9.00-9.30. Vi bjuder på kaffe/te och Rimbobulle. Missa inte dansaren och koreografen Usha Balasundaram som bjuder på ett smakprov på den klassiska indiska danskonsten Bharathanatyam klockan 9.15. Programmet startar sedan klockan 9.30 och innehåller:
Charlotte Hyltén-Cavallius från Institutet för språk och folkminnen om Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet och hur arbetet sköts nationellt i Sverige.
Sara Linell Heed, Erik Samuelsson och Felicia Rydin från Upplands-Bro kommun om Cos-play och spelkonventet King Con mm.
Musa M. Isse, barnboksförfattare och initiativtagare till Somalisk Kulturfestival om språk och mat som generations- och kulturbryggor
Harald Grönroos, riksspelman och Louise Fladvad, berättarpedagog med spelpipa och muntligt berättande.
Lunch på egen hand 11.45-13.00
Eftermiddagspass 13.00-15.45
Under eftermiddagen bjuds det på kaffe/te och Sorundatårta
Lena Kristiansson från Sorunda Hemslöjdsvänner om hur de arbetar för att göra det möjligt för fler unga att bära Sorundadräkten.
Friedrike Roedenbeck från Nämnden för hemslöjdsfrågor om slöjd som immateriellt kulturarv.
Frida Spång, berättare från Fabula storytelling med berättelse och workshop
Paneldiskussion, deltagare:
Jonas Engman, Nordiska museet
Charlotte Hyltén-Cavallius, Institutet för språk och folkminnen
Ann Pettersson, Stockholms läns hembygdsförbund
Friedrike Roedenbeck, Nämnden för hemslöjdsfrågor
Felicia Rydin, Upplands-Bro kommun
Vad är immateriellt kulturarv?
Immateriellt kulturarv, eller som det också kallas; det levande kulturarvet, syftar på den delen av människans spår och lämningar som vi inte kan ta, se eller känna på. Det är själva görandet och den tysta kunskapen som förs vidare mellan människor och generationer som avses. Detta kan till exempel vara olika former av hantverk, ritualer, musik, framträdanden, berättelser, traditioner, seder och bruk. På Svenska Unescorådets webbsida om immateriella kulturarv kan du läsa mer. Immateriellt kulturarv « Svenska Unescorådet
Ett annat sätt att förklara vad det immateriella kulturarvet är att se hur det skiljer sig från det materiella som utgörs av historiska spår som tillkommit genom mänsklig aktivitet i olika tider. Här är alltså fokus i stället på de fysiska spåren och lämningarna som vi kan se eller förnimma med våra sinnen. Läs mer om vad kulturarv i en vidare bemärkelse på Riksantikvarieämbetets webbplats. Kulturarv | Riksantikvarieämbetet (raa.se)
Vill du bidra?
Har du tips på ett levande kulturarv nära dig eller håller du kanske på med något själv? Det finns såklart fler exempel på vad immateriellt kulturarv kan vara än de exempel vi har tagit upp här. Vad sägs om fikakultur och matlagning, dräkter och sömnad, sagor och sägner, biodling eller fiske? Hör gärna av dig till oss via mail lansmuseet.kultur@regionstockholm.se
Foto: Raul Reyes Riffo Foto: Peter LammingFoto: Daniel Ponce De Leon
Upptäck konsten i Nynäshamn
Publicerad: 9 juli 2024
I Nynäshamn finns en fin samling med offentliga konstverk. Många av dem knyter an till kommunens närhet till havet. Här hittar du till exempel verk som Solbåt mot havet, Den goda hamnen, Mörk båt, Vågspel med fisk. Låt oss kika närmare på några av dem.
På Stadshusplatsen hittar du Solbåt mot havet. Den är svår att missa för den är högt belägen på en sockel av granit som är sex meter hög. Konstverket är gjort av rostfritt stål. När solen lyser reflekteras ljuset i skulpturen och ytan blänker och gnistrar. Konstnären bakom verket heter Åke Thörnblad (1929–2015) och verket kom på plats 1977. Då var torget redan färdigt med sina böljande former. Konstnären önskade att skulpturen skulle ta höjd för att inte konkurrera med markplanet. Men vad föreställer skulpturen? Vissa delar är lättare att urskilja än andra.
”Jag har valt att arbeta med motiv föreställande solen i form av en båt vid vattenbrynet och med flygande måsar. Ett motiv som ger anknytning till stadens läge vid kusten. Eftersom markplanet är så pass uppfyllt av anläggningar har jag låtit skulpturen komma upp i luften omkring sex meter och på så vis utgör den samtidigt ett blickfång mot Fredsgatan.”
Mor och barn
Ett annat konstverk finns på Malmtorget. Här står sedan 1956 skulpturen Den goda hamnen av Stig Blomberg (1901–1970. Även detta konstverk anspelar på hav och vatten. Vi ser en halvliggande kvinna med en pojke i famnen. Hon håller ett stadigt tag om pojkens ben. Kvinnan har en böljande klänning på sig medan pojken är helt naken. De släta figurerna är en kontrast mot det råa och skrovliga granitblocket som de formats ur.
Lägg märke till pojkens och kvinnans ansiktsuttryck och blickriktningar. De ser åt olika håll. Kvinnans blick är också mera skådande medan pojken har ett trumpet uttryck. Ville han göra något som han inte fick? Konstverkets titel leder tanken till att de båda befinner sig i närheten av stranden. Ville kanske pojken springa ut till havet och leka i vågorna? Och är det därför kvinnan håller ett så fast tag om pojkens ben? Motivet mor och barn var vanligt under den tid då skulpturen gjordes och vi kan tänka oss att titeln också anspelar på mamman som ”den goda hamnen.”
Stig Blomberg fick uppdraget att göra skulpturen 1956 av Nynäshamns konstnämnd. Då hade han vunnit en tävling som tre konstnärer deltagit i. Skulpturen invigdes den 23 september 1956 med pompa och ståt. IOGT-scouternas blåsorkester spelade och manskören sjöng.
Stadshusparken
I Stadshusparken hittar vi konstverket Vågspel med fisk av Sam Westerholm, född 1947. Han har utfört flera verk i kommunen, Mörk båt, Solkarp, Padda, för att nämna några. Vågspel med fisk är utfört i två delar. Vi ser en fisk och en våg bredvid varandra i en vattenfylld bassäng. Det finns en rörelse i skulpturen. Vågens rörelse och fisken som simmar framåt. De båda formerna leder tanken till en slags urformer. De påminner om fossiler, djur från tidens begynnelse. Verket kom till i samband med en tävling som Sam Westerholm vann.
Om konstverket säger han: ”Fisken är stilla men här finns en inneboende rörelse. När som helst kan den slå till med stjärtfenan.”
Det här var några exempel på offentliga konstverk i kommunen. Det finns många fler spännande verk att hitta när du går på upptäcktsfärd i konsten tecken. Och varför inte passa på nu i sommar när konsten visar sig från sin bästa sida? Använd gärna appen Upptäck konsten där många verk finns presenterade.
Appen är gratis att ladda ner till din mobiltelefon från Appstore eller Google Play. Länkar och fler guide-appar hittar du här: App med guider – Stockholms läns museum
Kulturmiljödag om riksintressen för kulturmiljövården
Publicerad: 19 juni 2024 | Skribent: Eleonor Åberg, kulturmiljöstrateg
Sedan 2016 arrangerar Stockholms läns museum, Stadsmuseet i Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholm gemensamma seminarietillfällen varje vår och höst för att öka och sprida kunskapen om aktuella kulturmiljöfrågor. Temat för vårens träff var riksintressen för kulturmiljövården.
Kulturmiljödagen vänder sig till de som är yrkespraktiserande och kommer i kontakt med kulturmiljö- och riksintressefrågor i sitt arbete.
Åldermansstugan på Wira bruk i Österåkers kommun. Foto: Ingvar Lundkvist.
Fredagen den 17 maj samlades nästan 100 personer på för att ta del av presentationer och samtala om riksintressen för kulturmiljövården. Merparten av deltagarna bestod av representanter från kommuner i Stockholms län men på plats fanns också representanter från konsultsektorn och statliga myndigheter.
Dagen inleddes efter välkomnande med en presentation från Länsstyrelsen i Stockholm och Riksantikvarieämbetet kring bakgrund, kriterier, översyn och tillämpning av riksintressen för kulturmiljövården. Den pågående översynen av kulturhistoriskt intressanta miljöer i länet belystes också.
Kulturmiljödag med tema riksintressen på Stadsmuseet i Stockholm. Foto: Daniel Sahlén.
Därefter presenterades Stockholms stads vyprojekt. Ett spännande exempel på ett fördjupande kunskapsunderlag som ska kunna användas i kommunens planering framöver.
Avslutningsvis reflekterade Haninge kommuns antikvarie över kommunens praktiska tillämpning och en önskelista lästes upp. Flera av de reflektioner som gjordes kopplar an till det arbete som redan idag görs på länsmuseet. Bland annat kommer arbetet återupptas med att stärka länets antikvarier genom nätverksträffar.
Behovet av att få träffas och prata om kulturmiljöfrågorna är stort och vi hoppas på att vi genom vår samverkan ska kunna bidra till att kulturmiljöfrågorna stärks.
Det preliminära tillfället för höstens träff är den 22 november. Håll utkik i länsstyrelsens kalender eller prenumerera på länsmuseets nyhetsbrev.
