Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.
…nya levnadsvanor
Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.
Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?
Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna. I rutan här intill kan du se hur utbudet i just det här huset har förändrats.
Nu & då på torget i Finntorp
Publicerad: 24 maj 2023
Nu & då på torget i Finntorp
Nya hus med plats för fler
Det röda huset längst till höger i bild gör att vi kan se att bilden är tagen på samma plats. Bänkarna, planteringarna i sandsten och ett gjutjänsstaket längst bort på torget verkar också ha överlevt årtiondena. De tre trähusen i bakgrunden har rivits. De nya husen i betong byggdes 1965 och gav plats för många fler boende i stora moderna lägenheter. De nya husen har också plats för fler butiker än ”Skor och läder”.
Hemmafruar och snabbmat
När bilden 1958 togs var det sommar och fler barn och mammor med barnvagnar fastnade på bilden. Sådana barnvagnar hittar du bara i antikaffärer idag! Då var det fortfarande vanligt att kvinnor var hemma med barnen på dagtid istället för att lönearbeta. På den moderna bilden är det tomt på folk, men så är det också vinter.
Snabbmat kan du få både på 1950-talet och idag. Den lilla korvkiosken har växt lite och övergått till wok, mat som var helt okänd i Sverige före 1980-talet.
1958 och 2022
Dra i reglaget för att se hur torget förändrats på 64 år.
Laddar bildjämförelse…
Nu & då vid fotostudion i Ektorp
Publicerad: 9 maj 2023
Nu & då vid fotostudion i Ektorp
Laddar bildjämförelse…
Fotobutiken på Duvnäsvägen
På Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum ligger det idag en fotoateljé. Här fanns det redan på en 1950-talet parfymaffär, frisersalong, möbelaffär och Nacka Foto. Fotografen som drev Nacka Foto då hette Eric Ericsson och han var också grundare till Nacka lokalhistoriska arkiv. Som du kan se på det nyare fotografiet finns det fortfarande en fotograf som arbetar i huset men de andra butikerna har under årens lopp försvunnit.
Grannar har kommit och gått
Även om bilderna visar ett hus som är sig likt har platsen förändrats mycket. Precis bredvid låg tidigare ett hus byggt i början av 1900-talet med en järnaffär och senare pizzeria. Det huset, som låg till höger just utanför bild, förstördes i en brand 2020 och behövde rivas. Utsikten från affären ändrades mycket också på 1970-talet då hela Ektorp centrum byggdes på andra sidan gatan.
Nu & då – Ceylonbiografen
Publicerad: 8 maj 2023
Nu & då – Ceylonbiografen
Laddar bildjämförelse…
Te gav namn åt biografen
Ceylon är en särskild sorts te och det är den som har gett biografen sitt namn. På Värmdövägen 115 fanns nämligen ett hus som kallades Ceylon-villan. Anledningen till att huset kallades så var att där bodde en sjökapten som importerade te från ön Ceylon, eller Sri Lanka som vi säger idag. Huset revs för att ge plats åt de moderna hus som byggdes runt Finntorps centrum i början av 1950-talet.
Biografdöden
Biografen i Finntorp öppnade under den tid då det fanns som allra flest biografer i Stockholm. Bara i innerstaden fanns det 110 stycken år 1943. Att gå på bio var det enda sättet att få se rörliga bilder. Men på 1960-talet skaffade fler och fler svenskar en TV och kunde se film och andra program hemma. Det ledde till att biograferna sålde färre biljetter och många fick lägga ner. Tidningarna kallade detta för biografdöden och den drabbade även Ceylon som stängde år 1968.
Nu & då i Västra hamnen på Landsort
Publicerad: 2 maj 2023
Nu & då i Västra hamnen på Landsort
Laddar bildjämförelse…
Lotsarna på Landsort
Landsort är namnet på byn och fyren som ligger på ön Öja, söder om Nynäshamn. Söder om ön är det öppet hav. Här har människor fiskat sedan medeltiden. Båtar som seglade över Östersjön norrut mot Stockholm eller Södertälje behövde ofta hjälp för att hitta bland alla öar i Skärgården. Eftersom skärgården började här bestämde staten att det skulle finnas lotsar, alltså personer som hjälpte båtarna att hitta rätt väg.
Förr höll lotsarna utkik efter båtar som dök upp men idag får de fartyg som behöver hjälp ansöka om det långt i förväg via webben. De röda båtarna på det moderna fotot är lotsfartyg. Även om det finns kartor och GPS-utrustning så måste alla stora fartyg ta hjälp av en lots. Lotsen går då ombord på fartygen när det kör genom skärgården.
El, vatten och barn
Ser du de två små flickorna som leker precis vid vattnet till vänster i den äldre bilden? Förhoppningsvis har fotografen lite koll på dem, eller någon annan vuxen precis utanför bilden. Vädret är lite sämre när bilden 2016 tas men de flesta småbarn skulle nog bli tvingade att ha flytväst om de ska leka vid vattnet idag.
Teknikens utveckling syns överallt i bilderna. Båtarnas segel är borta. I masterna sitter istället utrustning för att sända och ta emot information. Vid bryggan till vänster sitter ett elskåp. På den äldre bilden saknar många båtar både segel och motor. Då fick någon ro med åror istället.
Båten närmast i bilden från 2016 står på en trailer, alltså en vagn som kan kopplas till en bil och köras upp på land. Men på slutet av 1800-talet fanns här faktiskt en järnväg som användes för att dra upp båtar och flytta dem mellan västra och östra hamnen. Det var ett sätt att rädda båtarna från att inte blåsa sönder i de hårda stormar som ofta blåser upp så här långt ut i skärgården.
John Ekman skriver dagbok
Publicerad: 21 mars 2023
John Ekman skriver dagbok
John Ekman skrev dagbok varje dag. Han antecknade när han gick upp, vad det var för väder och vad han åt till middag. Men en del dagar är lite speciella. Lördagen den 21 september 1918 fick John Ekman nämligen “mjölk och skorpor på säng av Anna”. Det var hans födelsedag och han fyllde 30 år.
Demonstrationståget 1916
Den 1 maj 1916 verkar John Ekman också ha sett som en högtidsdag. Den dagen var nämligen arbetarnas stora dag för demonstrationer. Demonstrationstågen samlade ofta många människor som gick med banderoller och politiska budskap. Den här dagen skriver John Ekman i sin dagbok: “Jag rakade mig och spisade frukost, sedan gick Hjalmar o jag till Gärdet o såg på demonstration, det var stiligt men mindre tillslutning än vanligt.”
John Ekmans liv
John Ekman var född i Stockholm men flyttade till Nynäshamn. Han jobbade i skofabrik ett tag, och som hemarbetare vid Telegrafverkstaden i Nynäshamn. Han var gift med Anna Karlsson och de fick två barn, Hjalmar och Ruth.
Det är inte så lätt att veta personliga, privata saker om människor. Särskilt i inte långt efter att de levde. Men i dagböcker och brev kan vi komma närmare människor. Hur såg vardagen ut för en fabriksarbetare i Nynäshamn i början av 1900-talet? Vad åt en arbetarfamilj till middag? Hur firade de sina födelsedagar? Vad hittade de på att göra med sina barn när de var lediga?
Sådana saker skriver John Ekman om i sin dagbok.
Fakta om Stockholms län
Publicerad: 12 december 2022
Fakta om Stockholms län
Sverige är ett stort land och indelat i 21 olika områden på kartan som kallas län. Sedan 1971 ingår 26 kommuner i Stockholms län, från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder.
I länet finns både en länsstyrelse och en region
I varje län finns en länsstyrelse. Länsstyrelsen är en myndighetsom ansvarar för att det som riksdagen och regeringen bestämmer också genomförs i länet. Länsstyrelsen har ansvar för frågor om jordbruk, kulturmiljö och regional tillväxt, till exempel. Regeringen utser en landshövding som leder länsstyrelsens arbete.
Det finns också en region för varje län i Sverige. Regionen styrs av politiker som är valda av invånarna i länet. Regionen och bestämmer över sjukvård, kollektivtrafik, regionplanering och kulturverksamhet i länet. Stockholms läns museum är en del av Region Stockholm.
Länet har förändrats genom historien
Sverige delades in i län 1634, under stormaktstiden. Då hade Sverige en rikskansler som hette Axel Oxenstierna, och han gjorde stora förändringar i sättet som landet styrdes på. De nya länen fick ansvar för att hålla koll på att regeringens beslut genomfördes i alla delar av landet. Han skapade också flera andra myndigheter som fick ansvar för olika frågor, som handel, gruvor eller skatter.
Stockholms län har sett olika ut genom historien. Under olika perioder har Stockholms län varit ihopslaget med Uppsala län, till exempel. Före 1968 hörde inte heller Stockholms stad till Stockholms län. Huvudstaden bildade ett eget slags län och hade en överståthållare istället för landshövding. När Sverige genomförde en stor sammanslagning av kommuner 1971 fick Stockholms län de gränser som gäller än idag.
Stockholms län ligger både i de gamla medeltida landskapen Sörmland och Uppland, och gränsar mot både Södermanlands län och Uppsala län. På ön Märket i Östersjön finns en kort landgräns mot Finland också. I Stockholms län bor ungefär 1,5 miljon människor.
Följande kommuner ingår i Stockholms län
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Museet på fickan
Publicerad: 6 september 2019
Foto: Daniela Juvall, form.
Stockholms läns museum är museet på fickan. Vi berättar om spännande besöksmål, om länets konst och historia, om slöjd och byggnader. Om hur det är att leva här idag. Och det är länsinvånarna som är medskapare av innehållet. Besök oss på webben och i mobilen. Dela, gilla, bidra! Från den 19 september är du välkommen att ta del av vårt nya digitala arbetssätt!
Nu finns museet överallt
Under 2018 lämnade vi våra publika lokaler i Sickla för att fokusera på vårt nya arbetssätt. Genom att inte ha publika lokaler blir vi mer rörliga och kan möta länsinvånarna där de befinner sig, till exempel i projektet Platsverkstan som i år har genomförts i Barkarbystaden och Flemingsberg. Det har bland annat resulterat i två digitala stadsvandringar i 360-teknik.
Kvinnokraft – en ny digital utställning
Genom tio porträtt av kvinnor från Stockholmsregionen vill vi ge exempel på vad kvinnor har åstadkommit genom historien. Det är kvinnor som har gjort storverk trots små möjligheter och hårda villkor. Det är kvinnor som har kämpat, skapat, agiterat utan att ge upp. Det är kvinnor som har förbättrat villkoren för andra kvinnor. Trots det nämns de sällan i historieböckerna. Webbutställningen är en bearbetning av vandringsutställningen Tusen år av kvinnokraft som pågår i Vallentuna kulturhus fram till 17 september.
Selfies-insamling
I samband med lanseringen startar vi en insamling av selfies från länets invånare eftersom det är en typisk företeelse i vår i tid. Vi använder vårt insamlingsverktyg Samtidsbild, som har utvecklats just för att samla digitala bilder, vilka annars riskerar att försvinna. Under hösten kommer vi att arrangera en diskussionskväll tillsammans med Stockholms kvinnohistoriska för att lyfta selfies ur olika perspektiv.
Stadsvandringar
Vi har tillsammans med Huddinge, Järfälla och Film Stockholm tagit fram två digitala stadsvandringar med 360-teknik. Besökaren kan på egen hand utforska de många olika lager som finns på dessa platser, lyssna till samtal och möta boende som berättar om sin livsmiljö.
Upptäck konsten – vår nya konstapp
Tillsammans med sex kommuner – Huddinge, Nacka, Solna, Täby, Upplands-Bro och Värmdö – har vi tagit fram appen Upptäck konsten som guidar oss till den offentliga konsten. Under specifika datum i höst kommer vi tillsammans med konstnärerna ha visningar av konsten i Täby, Upplands-Bro, Nacka och Solna. Mer information tid och plats för visningarna hittar du i vårt kalendarium.
Byggwebben
En av museets mest uppskattade verksamhet är Byggwebben som handlar om bebyggelse, renovering och lagstiftning inom byggområdet. Vi har nu uppdaterat materialet och kompletterat med information om stadsplaner.
Podd
Under det senaste året har vi producerat poddar med fokus på museets ämnesområden. Senast i raden är ett program om rysshärjningarna som ägde rum i Stockholms skärgård 1719. Vi kommer även att producera två nya avsnitt under hösten som tar upp rysslägret i Lisma i Huddinge.
Sökfunktionen
Vi presenterar nu en ny samsökfunktion till museets samlingar. Även bilder från de hembygdsföreningar som ingår i projektet Kollektivt kulturarv finns tillgängliga här. Här kan du också hitta byggnadsinventeringar från hela länet.
Dela slöjd
Att slöjda är något som många gör hemma, under en kurs eller på slöjdträffar tillsammans med andra. Vi uppmanar nu alla som vill att dela med sig av sitt skapande via nätet. Vi vill att fler delar med sig eftersom det inspirerar andra att också göra med händerna! Det kan vara allt från ett fotografi till en komplett arbetsbeskrivning. Vi kallar projektet #delaslöjd och första kampanjen pågår från den 19 september till och med 15 december.
