När militären intog Kungsängen
Granhammars gård
Norr om Enköpingsvägen vid Kungsängen ligger det gamla godset Granhammars gård. Här har marken brukats sedan järnåldern eller ännu längre tillbaka. På medeltiden var det kyrkan som ägde godset men sedan 1700-talet har olika adelsfamiljer ägt gården. I mitten av 1700-talet byggdes en pampig herrgårdsbyggnad. Detta ”slott”, som det ibland kallas, kan inte vem som helst få se idag. Området är militärt skyddsområde och stängt för allmänheten.
Adelsfamiljen sålde godset
Stockholm växte mycket efter andra världskriget. Nya industrier och andra arbeten skapades i och runt städerna. På landsbygden ersatte traktorer och annan ny teknik mycket av arbetskraften. Statarkvinnornas tunga jobb att ta hand om kornas mjölk gjordes nu till stor del av mjölkmaskiner och separatorer.
Denna industrialisering bidrog till att folk flyttade från landet till stan. En del stora jordbruk som låg nära järnvägen eller andra kommunikationer satsade på att sälja sin mark till bostadsbyggande istället för att odla på den. År 1960 köpte byggföretaget HSB Granhammars gods. De planerade att bygga en ny stor förort till Stockholm på den gamla jordbruksmarken. Men staten satte stopp för planerna.
Militären behövde plats för övningar
Det var fler som ville åt marken. Staten letade efter en ny plats till Svea Livgarde, en del av försvaret, som växt ur sina lokaler. Först fanns livgardet på Östermalm, där de kunde ha sina övningar på Gärdet. Sedan flyttade de till Ulriksdal i Solna och tränade på Järvavältet. Men när Stockholm växte och behövde mer mark bestämdes att verksamheten behövde flytta igen till någon plats där fick plats med sina hästar, skjutbanor och stridsvagnar. Granhammar verkade vara den perfekta platsen.
HSB blev tvingade att sälja
Staten använde sin rätt att tvångsinlösa godset. Det betyder att de tvingade ägaren (HSB) att sälja marken. Det finns en lag som säger att detta är tillåtet men att staten då måste betala för marken men också 25% till, som ersättning för besväret. Staten blev då ägare till nästan all mark som ingått i Västra Ryds socken.
Riva eller rädda slottet?
År 1970 flyttade Svea Livgarde in i nya lokaler. Flera hundra gamla byggnader i området revs. Även slottet var i vägen och militären ville riva även denna byggnad. De tyckte att det var för dyrt att underhålla ett slott. Men många protesterade mot rivningen. De ville bevara byggnaden som ett minne om platsens tidigare historia. Byggnaden är dessutom ritat av den berömde slottsarkitekten Carl Hårleman. Idag är herrgårdsbyggnaden ett byggnadsminne som skyddas speciella regler. Fasaderna har rustats upp. Visst ser den ganska tjusig ut?
Staden fortsätter växa
Livgardets flytt till Upplands-Bro kommun var en konsekvens av att Stockholm växte. För kommunen betydde den att behovet av vägar och andra transportmöjligheter blev större. Bättre kommunikationer gör kommunen mer attraktiv att bo i för människor som pendlar. Kommunen fick också fler arbetsplatser, på om omkring livgardet. Kopplingen till Stockholm blev starkare kommunen blev lite mer en del av storstaden. Den här utvecklingen fortsätter fortfarande, så länge Stockholm växer. Hur tror du att det kommer att vara på 50 år?