Ett offentligt verk har tagit plats. Någonstans i en park eller på ett torg. Kanske på ett gångstråk.
I närheten finns en metallskylt. Kanske finns den på sockeln, eller en bit ifrån. På skylten står konstnärens namn, verkets titel och kanske när det är gjort. Kanske har du någon gång undrat hur verket kom till. Och varför det finns just på den här platsen.
En process
Ett offentligt verks placering föregås ofta av en lång process. Denna process får ganska få människor kännedom om. I den senaste filmen I konstnärens ateljé som vi producerat, får du höra om hur Rolando Perez kom till ett möte med boende i Flemingsberg för att presentera en liten pappfigur. Han kom med den i papp-påse, och blev tveksam när han såg alla andra proffsiga modeller. Men hans pappfigur, som föreställde en dam med en hund, föll i god jord och blev så småningom ett konstverk. Nu finns det att se i Flemingsberg. “Damen med hunden”
Drivkraften att berätta
Detta, att berätta om hur verket kom till, är en våra drivkrafter på länsmuseet för att berätta om den offentlig konsten. Att förmedla de tankar och idéer som ligger bakom verket. Vi berättar om offentliga verk med hjälp av appen Upptäck konsten, på vår hemsida och med filmer där konstnärerna själva berättar. Vi gör också handledningar för att lärare ska kunna berätta för sina elever.
Varför är då den offentliga konsten så intressant? Jo på många sätt berättar den om vårt samhälle, dess idéer och tidsanda. Man kan säga att den tar tempen på vårt samhälle. Och det gäller även för den konst som blev till förr.
Konsten tar plats
Kungastatyerna runt om i stan berättar lika mycket om kungen som tar plats, som om den tid då statyerna sattes upp. Det skedde till stor del under 1800-talet, då flera av samhällets människor intresserade sig för gångna tider, en tid som vi brukar beskriva som den nationalromantiska eran.
I Täby sitter den lilla flyktingpojken Gzim och gråter på en bänk. Den kom till 2012 men placerade först 2018. Skulpturen av Knutte Wester kommer att finnas en lång tid framöver och påminna framtidens människor om hur sorg kan ta sig uttryck hos ett barn som flytt krig, och som får ett utvisningsbesked när hen just rotat sig på en ny plats.
I Åkersberga finns en kramvänlig stor gul blomma, den kom på plats i höstas. Den kom till bland annat för att unga ville ha ett instagram-vänligt konstverk. Ett konstverk som man kan fotografera sig med. Verket heter Kram och är gjort av Birgitta Muhr. Så småningom kommer den kanske att påminna om vår tids fokusering på sociala media.
Att sia om framtiden
Men det är omöjligt att veta hur framtidens människor kommer att tolka vår tids konstverk. Vad som är viktigt är att konsten är mångfacetterad och att den får fortsätta att vara det. För det krävs att de som ansvarar för den offentliga konsten anlitar konstnärer med olika bakgrund och idéer. Och att de som är sakkunniga på konstområdet får fortsätta att fatta beslut om konstnärer och verkens placering.
Länsmuseet kommer att fortsätta att berätta om den offentliga konsten och vi strävar efter att du ska få ta del av konstnärernas idéer och tankar så gott det är möjligt.
Finns det något verk du vill veta mer om? Hör av dig med förslag så tar vi reda på mer och berättar!