Lovö kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet, troligen mellan 1170 och 1180. Den byggdes ursprungligen som en mindre stenkyrka, men fick sin nuvarande större form genom flera utbyggnader under 1600- och 1700-talen, då kungliga och arkitektoniska intressen riktades mot platsen.
På Lovö har man funnit boplatser från slutet av stenåldern, vilket är de äldsta spåren av mänsklig verksamhet på ön. Under bronsåldern etablerades de första fasta bosättningarna, och järnåldersgravfält finns vid nästan alla gårdar på ön. Dessa visar att Lovö huvudsakligen bebyggdes under denna tid.
En arkeologisk undersökning i samband med renoveringen av kyrkan 1935 visade att det funnits en begravningsplats på platsen redan innan den nuvarande stenkyrkan uppfördes.
Omgivning
Lovö kyrka ligger i ett öppet odlingslandskap. Väster om kyrkan ligger Lovös gamla prästgård, vars mangårdsbyggnad uppfördes under 1700-talet. På en höjd väster om kyrkan står församlingshemmet och intill det klockstapeln. Utanför kyrkogårdens nordvästra del finns ekonomibyggnader.
Lovös östra sida domineras av Drottningholms slott med tillhörande byggnader och parker. Övrig bebyggelse på ön består huvudsakligen av större ensamgårdar, flera med herrgårdskaraktär. Den lilla vägen fram till kyrkan kantas av en allé, vilket är ett typiskt drag i Lovös kulturlandskap.
Kyrkan
Lovö kyrka uppfördes under 1100-talet och från denna tid finns tornet bevarat. Kyrkan bestod även av ett långhus som förlängdes österut, och kyrkan fick därmed ett kor, den del av kyrkan där altaret är placerat.
När kyrkan byggdes ut på detta sätt, utan pelare som delade rummet, fick den formen av en salskyrka.
Vid samma tid tillkom en sakristia med ett tunnvalv. Senare försågs även långhuset med liknande valv, och ett vapenhus byggdes vid ingången.
Efter en brand under 1600-talet fick kyrkan sprickor i valven. Dessa revs och ersattes först med ett plant innertak, som senare byttes ut mot ett nytt tunnvälvt valv.
Under samma period byggdes ett nytt kor, som fungerade både som gravkor och högkor. I gravkoret begravdes fältmarskalken Lorens von der Linde, som hade låtit uppföra det.
Tornet fick vid denna tid en tornhuv med lanternin och spira, vilket gav kyrkan sitt nuvarande utseende.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden