Malsta kyrka

Malsta kyrka

Tillkomstår: 1200-talet


Kommun: Norrtälje

Adress: Malstavägen, 761 71 Stockholm

Närmaste SL-hållplats: Malsta kyrka

En stenkyrka.

Malsta kyrka. Fotograf Lisa Sundström.

Malsta kyrka byggdes i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet och ligger på en sluttning vid den norra stranden av Malstasjön. Under medeltiden var det lätt att ta sig hit med båt, som då var det vanligaste sättet att resa.

Kyrkan är en salkyrka, vilket betyder att hela kyrkorummet är ett enda stort rum utan avskilt kor eller sidoskepp. Den typen av kyrka är vanlig i Uppland.

Omgivning

Kyrkogården är liten, precis som socknen var. Den har bara byggts ut en enda gång, mot söder år 1931. Att kyrkogården fortfarande ligger väldigt nära kyrkan och aldrig har utvidgats åt norr gör den ovanlig. Den visar hur kyrkogårdar kunde se ut innan de växte under senare århundraden.

Klockstapeln byggdes troligen på 1600-talet och har förändrats flera gånger, på ett sätt som är typiskt för Roslagens kyrkor. Väster om kyrkan ligger Brehmerska skolan och på andra sidan vägen finns ett sockenmagasin.

Kyrkan

Malsta kyrkas planlösning visar att den byggdes i slutet av 1200-talet eller runt år 1300. Den är liten och har behållit sin ursprungliga form utan utbyggt kor eller höjd taklinje, vilket är ovanligt för medeltida landsortskyrkor. Det gör den till ett mycket välbevarat exempel på en kyrka från den perioden. Hela kyrkan är byggd i gråsten och vapenhuset har en tegeltäckt gavel.

På norra sidan finns sakristian, som troligen byggdes strax efter långhuset. På södra sidan finns vapenhuset, som antas ha tillkommit mellan 1430 och 1450. Båda byggdes separat och är inte sammanfogade med långhusets murar.

Sakristian är byggd med gråstensmurar och har ett ursprungligt valv av stenflis i kalkblandning, en teknik som förknippas med Gotland. Under början av 1300-talet arbetade flera gotländska hantverkare i Roslagen, och sakristian liknar deras andra arbeten.

Kyrkans utsida har förändrats väldigt lite sedan medeltiden. Under andra halvan av 1400-talet byttes det gamla trätaket inne i långhuset ut mot två tegelvalv, och även vapenhuset fick ett tegelvalv. Fönstren har sin ursprungliga form kvar, både de spetsbågiga och de rundbågiga.

Inredningen präglas av tillägg från 1730- och 1740-talen, som predikstolen, läktaren och bänkarna. Vid en restaurering 1937 murades ett fönster i västmuren igen och sydportalen återskapades efter äldre förlagor. Man breddade bänkarna, sänkte altaret och tog fram de medeltida konsekrationsmålningarna som målades när kyrkan invigdes.