Ösmo kyrka

Ösmo kyrka

Tillkomstår: 1100-talet


Kommun: Nynäshamn

Adress: Ösmo Kyrka, 148 91 Ösmo

Närmaste SL-hållplats: Kyrkbacken

En stenkyrka.

Ösmo kyrka. Fotograf Alf Nordström.

Ösmo kyrka är till största delen en medeltida byggnad, där de äldsta delarna är från 1100-talet och merparten byggts under 1300- och 1400-talen. Tornets norra del och ett stycke av långhuset norra mur innehåller resterna av den romanska kyrkan.

Kyrkan har ett rektangulärt långhus, med ett smalare femsidigt kor i öster. Den har torn i väster, sakristia i norr och vapenhus i söder, där ingången är placerad. På långhusets vind kan man se takfallet av en äldre, lägre kyrka avteckna sig på muren mellan torn och långhus. Här finns också en bit av den äldre kyrkans nockås bevarad. Under 1300-talet byggdes kyrkan till med ett bredare kor med ingång i söder. Tillbyggnaden hade ett högt treklöverformat trävalv.

Under 1400-talet breddades långhuset och vapenhuset uppfördes. Tornet breddades år 1600 och byggdes till på höjden med en våning med runda blinderingar. Förebilden till blinderingarna hämtades från Strängnäs domkyrka som reparerades efter en eldsvåda 1473. Den så kallade predikstolsgången invid sakristian byggdes också 1600. Den nuvarande tornhuven tillkom på 1730-talet.

Törnflychtska gravkoret byggdes 1716 längst i öster. Det blev även kyrkans högkor. Interiören präglas av kalkmålningarna på väggar och valv. De målades på 1450-och 1460-talen, troligen av “Peter” som signerat en pelare i koret, men möjligen av Albertus Pictor. 1770 vitlimmades kyrkorummet, trots protester från de lokala bönderna. Målningarna togs åter fram och bättrades på 1872.  Idag präglas kyrkan av 1900-talets restaureringar som bland annat inneburit att 1800-talets åtgärder avlägsnats. 

Kyrkobyggnaden är ett tydligt dokument över den lokala bygdens historiska utveckling, men speglar också samhällets struktur och utveckling på ett nationellt plan. Den är ända sedan medeltiden knuten till de stora gårdarna i trakten. Hammersta, Djursnäs och socknens största gods Nynäs har betytt mycket för kyrkans utveckling. Ägarna har innehaft högt uppsatta ämbeten i landet och de har i många fall bekostat ombyggnader, reparationer, prydnader och inventarier.