Storkyrkan

Storkyrkan

Tillkomstår: 1306


Kommun: Stockholm

Adress: Trångsund 1, 111 29 Stockholm

Närmaste SL-hållplats: Gamla stan

En stenkyrka.

Storkyrkan. Fotograf Mattias Ek.

Storkyrkan, som från början kallades Sankt Nicolai kyrka, invigdes år 1306 och har sedan dess haft en viktig roll i Stockholms historia.

Kyrkan fick sitt namn efter Sankt Nikolaus, som var skyddshelgon för sjömän och handel. Det passade bra eftersom kyrkan låg mitt på Stadsholmen, dagens Gamla stan, där stadens handel tidigt utvecklades.

Redan på 1200-talet tros det ha funnits en kyrka på platsen. Under 1300-talet började man bygga en större kyrka i tegel för att passa den snabbt växande staden och dess betydelse som handelscentrum.

I mitten av 1400-talet hade Storkyrkan till stor del fått sitt nuvarande utseende. Under reformationen på 1500-talet blev kyrkan centrum för den svenska gudstjänsten, och den första mässan på svenska leddes här av reformatorn Olaus Petri. Trots sin stora betydelse fick Storkyrkan först på 1940-talet status som domkyrka med en egen biskop.

Omgivning

Storkyrkan ligger mitt i Gamla stan, nära Stortorget, som under medeltiden var Stockholms viktigaste plats för handel och politik. Här låg också den gamla rådstugan, stadens första stadshus. På 1770-talet ersattes den av Börshuset, där Nobelbiblioteket och Svenska Akademien finns i dag.

Strax nordost om kyrkan låg tidigare slottet Tre Kronor, som brann ner år 1697. Det nuvarande Kungliga slottet byggdes senare på samma plats. Storkyrkans läge nära både slottet och stadens maktcentrum visar hur viktig kyrkan varit i Stockholms historia.

Kyrkan

Storkyrkan är en stor hallkyrka med fem skepp och ett högt torn i väster. I öster finns ett kor med rak avslutning. Kyrkan är byggd av tegel och har en något oregelbunden form, eftersom den anpassats efter de trånga medeltida gatorna runt omkring. Ingångar finns i tornet samt på kyrkans norra och södra sida.

Den första kyrkan som invigdes år 1306 var mindre och bestod av tre skepp, ett kor och en sakristia på norra sidan. Under 1300-talet byggdes kyrkan ut, bland annat med Vårfrukoret i söder, som blev ett av de största tilläggen. Kyrkans närhet till slottet gjorde att den ofta användes vid viktiga ceremonier, som kungliga kröningar. Den första kröningen ägde rum år 1336 när Magnus Eriksson och Blanche av Namur kröntes.

I början av 1400-talet byggdes kyrkan ut ytterligare. Då tillkom en gång bakom altaret i öster som band samman flera kapell, och kyrkorummet täcktes med kryssvalv. Tornet i väster uppfördes omkring år 1420 och hade även en försvarsfunktion.

Under senare delen av 1400-talet genomfördes en stor ombyggnad under ledning av Sten Sture den äldre. Kyrkan fick då sin nuvarande form med fem skepp. Taken höjdes, stora rundbågiga fönster öppnades och huvudingången i väster anlades. Det var också under denna tid som den berömda skulpturen Sankt Göran och draken placerades i kyrkan.

På 1500-talet lät kung Gustav Vasa riva den östra gången runt koret, eftersom han ansåg att kyrkan låg för nära slottet och kunde vara en risk vid krig. Under kung Johan III gjordes fler förändringar. Kapellen vid tornet byggdes om till sakristior och kyrkans ytterväggar förstärktes för att bättre bära upp byggnaden.

Storkyrkan var Stockholms enda församlingskyrka fram till slutet av 1500-talet. När stadens befolkning växte bildades nya församlingar på Södermalm och Norrmalm för att möta behovet av fler kyrkor.