Om samlingarna

Ann Katrin Pihl Atmers samling

Kulturhistorikern och författaren Ann Katrin Pihl Atmer har skänkt sin stora samling av fotografier och handlingar rörande sommarvillor i Stockholms skärgård till länsmuseet. Vi på Stockholms läns museum är mycket glada och stolta för att få förvalta detta material.

I samlingen finns ett stort material som rör avhandlingen från 1987, “Sommarnöjet i skärgården. Sommarbebyggelse i Stockholms inre skärgård 1860–1915”. Det är äldre fotografier som Phil Atmer samlat in, uppmätningsritningar och handlingar samt hennes egna bilder.

Vi har också fått överta en större samling diabilder från fotografen Jan Tham, som tillsammans med Pihl Atmer beskrivit livet i sommarvillorna i boken “Sommarnöjen vid vattnet” som utkom 2002.

Ann Katrin Phil Atmer arbetade under många år på Arkitekturmuseet, numera ArkDes och har skrivit en rad böcker bland annat “Livet som leves där måste smaka vildmark”, om sportstugerörelsen. Hon har också gett ut praktverk om Stockholms stadshus och Södermalm.

En liten del av samlingen är redan digitaliserad och du hittar Pihl Atmers samling i Sök i samlingarna. Missa inte heller vår utställning Sommarnöjen – Med ångbåt till 1800-talets semesterparadis som bygger på detta material.

Alf Nordströms bildsamling

En av de största enskilda bildsamlingarna hos Stockholms läns museum är Alf Nordströms bildsamling med ca 9 000 svartvita bilder och negativ, samt 15 000 färgdiabilder. Fotografierna berättar om länets kulturmiljöer under 1960-tal till tidigt 1980-tal.

I början av 1960-talet tillträdde Alf Nordström tjänsten som landsantikvarie och blev därmed länets första regionala kulturmiljövårdare. 1976 övergick han till befattningen som länsantikvarie, efter att kulturmiljövården omorganiserats. Där var han kvar till sin pensionering i början av 1980-talet. Alf Nordström kom att personifiera kulturmiljövården i Stockholms län med sitt starka engagemang och genom hans försorg räddades många kulturmiljöer till eftervärlden.

Alf Nordström var en produktiv och skicklig fotograf som alltid hade kameran med sig på sina många tjänsteresor runt om i länet. Alf Nordströms efterlämnade bilder beskriver många av de platser som med åren blivit etablerade som kulturmiljöer i länets kommuner. Fotografierna vittnar också om den stora omvälvning som länet genomgick under rekordåren då det stora bostadsbyggandet under miljonprogrammet förändrade landskapet.

Många av fotografierna har också publicerats i de kulturhistoriska böcker med anknytning till Stockholms län som Alf var författare till. Mellan åren 1949 och 1966 medverkade han även som fotoskribent på Dagens Nyheter.

Sök efter Alf Nordströms bilder, det finns över 15.000 bilder i vår samlingsdatabas.

Flygbilder

Ahrenbergs flyg och AB Flygtrafik

När förra seklet var ungt började en av dåtidens flygpionjärer turnera runt i landet med sitt aeroplan. Albin Ahrenberg (1889-1968) landade på sjöisar och åkrar och erbjöd människor att få se sin hembygd från luften. Ahrenberg började också fotografera och sälja fotografier från sina luftfärder.

Ahrenbergs flyg började senare arbeta tillsammans med konstförlaget Aktiebolaget Flygtrafik, som drevs av Olof Liljekvist (1911-1992). Från mitten av 1920-talet fotograferades Sverige systematiskt från norr till söder. Byar, tätorter, jordbruks- och kustlandskap i landets samtliga socknar fotograferades, de flesta fotografierna togs från luften, men även en del markbilder producerades. Fotografierna trycktes som vykort och företaget körde runt i landet med bil och sålde färdiga kopior.

Till sist bar sig inte verksamheten och 1998 köpte länsmuseerna i Sverige gemensamt den stora samlingen på ca 84 000 fotografier som bestod av glasnegativ, bladfilm och påsiktskopior och som spänner från 1930- till 1980-tal.

Stockholms läns museums del av samlingen består av 2182 glasnegativ, bladfilmsnegativ och papperspåsikter. Bilderna är digitaliserade och går att söka i samlingarna.

Fler flygfotografier

I museets fotografisamlingar finns fler flygfotografier. På 1980-talet fotograferade Ingvar Lundkvist länet från luften. Ingvar Lundkvist var verksam som länsmuseets första anställda fotograf och fotografierna togs i samband med de kulturmiljöprogram som kommunerna tog fram.

Haninge kommun är väldokumenterad från luften genom Thorsten Nilssons flygfotografier. Thorsten Nilsson är flitig amatörflygare. Under senare delen av 1990-talet och 2000-talet flög han ett litet tvåsitsigt Cessna-plan kors och tvärs över kommunen och fotograferade. Samlingen består av 825 fotografier. Länk till bilderna.

Widmark och Platzer

Samlingen från Widmark och Platzer beskriver en period i Sveriges historia som präglades av framtidstro, en växande industri och stora bostadsprojekt. Widmark & Platzer AB var en av tio ledande byggnadsfirmor i Sverige som byggde kraftverk, industrier och bostäder, både i Sverige men även i ett femtiotal länder i världen, bland annat Tyskland och Saudi-Arabien.

Samlingen kom till museet när Platzer Bygg AB, ett av bolagen inom Widmark & Platzer, genomgick en organisationsförändring och avyttrade byggrörelsen för att istället bli ett renodlat fastighetsbolag. Stockholmsdelen av företaget köptes upp av ett annat byggbolag och i samband med detta övertog museet bildsamlingen.

Fotografierna i samlingen spänner från 1950-tal till och med tidigt 1980-tal. En majoritet av fotografierna visar pågående byggen eller nybyggda flerfamiljshus, radhus, kedjehus och villor i Stockholms län. Men det finns också bilder av arkitekternas modeller, interiörer och porträtt från företagets verksamheter.

Samlingen består av ca 10 000 fotografier, både diabilder, påsiktsbilder i färg och svartvitt samt polaroider. En mindre del av samlingen är sökbar i museets databas. Sök WPL-bilder här.

Samtidsbild

Samtidsbild är Stockholms läns museums samling av digitala bilder tagna av invånarna i länet. Bilderna vi tar med våra mobilkameror är flyktiga, risken är stor att de inte kommer att gå att samla in till museerna i framtiden. Sättet vi tar bilder på förändras också snabbt, vem hade väl trott att det skulle bli populärt att fota sin lunch eller sina fötter?!

För att museets fotosamling ska kunna berätta om oss alla måste den innehålla en mångfald av berättelser och perspektiv från många människor. Därför bjuder länsmuseet in alla som bor i länet att vara med och skapa vårt gemensamma kulturarv. Fotografierna lagras för framtiden i museets digitala fotoarkiv.

Varför samlar museet in digitala fotografier?

Fotografierna i museernas samlingar är idag en väsentlig del av vår historia och används ofta som källmaterial. Därför samlar vi både nya, digitala fotografier och äldre analoga fotografier. Att vi inriktar oss på att samla nya digitala fotografier beror på att de i många fall är flyktiga till sin natur och inte lika stabila som äldre pappersbilder och glasplåtar. Digitala bilder finns ofta i mobiltelefoner eller på hårddiskar som kan krascha och försvinna och även de vanligaste filformaten, tiff och jpeg kan bli svåra att hantera i framtiden. Sättet vi tar bilder på och vad vi väljer att fotografera förändras också snabbt och det vill vi fånga upp. Det kan till exempel vara selfies (självporträtt tagna med mobilkamera) eller bilder av maten vi äter. Tillsammans innebär detta att vi inte vill eller kan vänta med att samla in vår tids fotografier.

Var hittar jag bilderna?

Under rubriken “Samling pågår” hittar du alla bilder. Titta också under rubriken “Galleri”, här finns ett urval av alla fantastiska bilder och texter som kommit in under genom flera olika insamlingar.

Vill du bidra?

Vi vill gärna ha bilder och annat material från just din vardag och din del av Stockholms län.

Titta in på sidan “Bidra” för att se hur du gör. Du kan ladda upp bilder eller svara frågor.

• Samling pågår – Alla bilder
• Samling pågår – Galleri
• Samling pågår – Bidra

Samtidsbild – användarvillkor

Här finns de användarvillkor som gäller för Samtidsbild. Både en kortfattad sammanställning och de formella villkoren.

När du godkänner användarvillkoren har du och museet ett bindande avtal där följande ingår:

• Fotografierna måste vara fotograferade av dig.
• Du har upphovsrätten till ditt fotografi och får använda det som du vill men du delar rättigheter med Stockholms läns museum och andra genom att använda Creative Commons-licenser.
• Du väljer licens men vi rekommenderar: CC BY NC eller CC BY
• Stockholms läns museum har rätt att använda dina bilder (t ex för utställningar, på webben, i sociala medier) samt lagra dem för framtiden.
• Bilderna får användas för historisk och vetenskaplig forskning.
• Fotografierna kan komma att visas på andra sökportaler för museer som t ex europeana.eu
• Som registrerad användare på Samtidsbild samtycker du till att ditt namn används i samband med dina uppladdade fotografier.
• Stockholms läns museum behandlar dina personuppgifter enligt rådande dataskyddslagstiftning.
• Du har rätt att få information om vilka personuppgifter vi behandlar om dig samt rätt att begära rättelse.
• Om du är från 15 år och uppåt kan du registrera dig för att ladda upp bilder på Samtidsbild.
• Du ansvarar själv för den text och de bilder du laddar upp.
• Om det finns rättigheter, t ex varumärken på ditt foto ansvarar du för att du får ladda upp bilden på Samtidsbild.
• Tänk på att fota människor på ett schyst sätt och fråga gärna om de vill vara med på bild på internet.
• Om du vill avsluta ditt medlemskap/konto på Samtidsbild kontakta Stockholms läns museum.
• Stockholms läns museum har rätt att ta bort fotografier som bryter mot användarvillkoren.
• Fotografier som kan upplevas kränkande eller vara i strid med svensk lagstiftning kommer att tas bort från Samtidsbild.
• Stockholms läns museum har rätt att gallra i det uppladdade materialet.

DE FINSTILTA PARAGRAFERNA…

§ 1 Samtidsbild är en elektronisk anslagstavla dvs. en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden som drivs av Stockholms läns museum. Användarvillkoren har motsvarande definitioner av meddelanden som anges i § 1 Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det som publiceras på Samtidsbild räknas som meddelanden, bland annat de fotografier och texter som laddas upp av användare. Användarens meddelanden är tillgängliga för alla andra användare.

Upphovsrätt, licensiering och publicering

§ 2 Stockholms läns museum önskar att det ska vara så fritt som möjligt att använda de uppladdade fotografierna, både för museet och andra. Genom att licensiera fotografiet med Creative Commons-licens anger Användaren hur det får användas. Stockholms läns museum rekommenderar CC-BY eller CC-BY-NC. CC-BY betyder att fotografiet får återanvändas fritt men Användaren måste anges som upphovsman. CC-BY-NC betyder att fotografiet får återanvändas, att Användaren måste anges som upphovsman och att fotografiet inte får publiceras i kommersiella sammanhang.

§ 3 Genom att Användaren bidrar med meddelanden till Samtidsbild ger Användaren en icke-exklusiv användningsrätt till Stockholms läns museum att, med nedan angivna begränsningar, framställa exemplar samt på annat sätt göra meddelanden tillgängliga för allmänheten. Stockholms läns museum äger även rätt att förlägga publiceringen till annans webbsajt, på sociala medier eller sökportal på Internet. Inget i dessa paragrafer medför inskränkningar i Användarens rätt att använda sina meddelanden på egen hand. Ersättning utgår inte för Användarens arbete eller Stockholms läns museums rätt att använda Användarens meddelanden enligt användarvillkoren för Samtidsbild och dessa paragrafer. Stockholms läns museum ansvarar inte för hur tredje part använder meddelanden.

§ 4 Användaren ansvarar för att han/hon är upphovsman till sina meddelanden.

§ 5 Överlåter Användaren upphovsrätten till ett meddelande till någon annan, ska Användaren alltid göra förbehåll för Stockholms läns museums användningsrättigheter i enlighet med användarvillkoren för Samtidsbild och dessa paragrafer.

Personuppgifter

§ 6 Användarvillkoren och dessa paragrafer har motsvarande definition av personuppgifter som anges i dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (2016/679).

§ 7 Användaren accepterar genom att registrera sig samt godkänna användarvillkoren och dessa paragrafer att Stockholms läns museum registrerar de personuppgifter som efterfrågas vid registreringen. Stockholms läns museum förbinder sig att behandla personuppgifter och annan information i enlighet med rådande dataskyddslagstiftning.

§ 8 Användaren ska inte lägga ut känslig information om sig själv eller andra på Samtidsbild. Personuppgifter får inte läggas ut på Samtidsbild om det strider mot dataskyddslagstiftningen.

§ 9 Behandlingen av det insamlade materialet sker på laglig grund och med stöd av ett allmänt intresse, enligt artikel 6e i dataskyddsförordningen.

§ 10 I enlighet med gällande dataskyddslagstiftning har du rätt att få tillgång till information om vilka personuppgifter som vi behandlar om dig samt rätt att begära rättelse av dina personuppgifter. Läs mer om hur Stockholms läns museum hanterar personuppgifter i museets integritetspolicy.

Arkivering och publicering

§ 11 Genom att meddelanden och personuppgifter lämnas in på Samtidsbild blir de del av Stockholms läns museums kulturhistoriska arkiv och kommer att bevaras och förvaltas för kommande generationer och för historiska och vetenskapliga forskningsändamål.

Urval och gallring

§ 12 Stockholms läns museum förbehåller sig rätten att göra urval i inkomna meddelanden. Målsättningen är dock att samtliga meddelanden skall arkiveras, men till exempel sparas inte meddelanden som har olämpligt innehåll som strider mot lagen.

§ 13 Personuppgifter och annat material kan komma att gallras om de inte längre bedöms som relevant att bevara.

Olämpligt innehåll

§ 14 Användaren skall inte använda Samtidsbild för att utföra eller uppmana till brott eller sprida meddelanden som på annat sätt är olämpliga. Meddelanden på Samtidsbild får till exempel inte innehålla:

• hets mot folkgrupp, vilket innebär att man uttrycker förakt eller hotar en grupp på grund av till exempel dess etniska bakgrund, hudfärg, sexuella läggning eller religion.
• uppvigling, vilket innebär att i ord eller skrift uppmana andra till brott eller ohörsamhet mot myndighet
• barnpornografi, pornografi samt bilder eller annat material där någon utsätts för sexuellt våld eller tvång
• immaterialrättsligt skyddat material utan rättsinnehavarens tillstånd, vilket inkluderar upphovsrätt, varumärken, andra kännetecken, patenträtt och mönsterrätt.
• förtal, förolämpning, diskriminering, hot, kränkande fotografering eller något annat som kränker andra människors integritet eller rättigheter.

§ 15 Användaren skall inte använda Samtidsbild för annonsering, marknadsföring eller spam.

Stockholms läns museums rätt att vidta åtgärder

§ 16 Borttagning/döljande av meddelande kan ske om ett meddelande strider mot svensk lag, förordning, användarvillkoren för Samtidsbild eller dessa paragrafer eller om Stockholms läns museum på annat sätt finner meddelandet olämpligt. Stockholms läns museum har även rätt att med omedelbar verkan säga upp Användarens användarbehörighet om det framkommer att Användare använt Samtidsbild i strid med användarvillkoren eller dessa paragrafer. Beslut om att ta bort eller dölja ett meddelande, eller att säga upp en Användares användarbehörighet, behöver inte motiveras.

Tvist

§ 17 Tvist om tolkning eller tillämpning av användarvillkoren för Samtidsbild eller dessa paragrafer ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna trots upprepade förhandlingar inte kan komma överens ska tvist om tolkning av tillämpning av användarvillkoren för Samtidsbild eller dessa paragrafer och därmed sammanhängande rättsfrågor ska det avgöras av allmän domstol med tillämpning av svensk rätt.

Övrigt

§ 18 Användarvillkoren för Samtidsbild och dessa paragrafer kan komma att ändras. Vid en ändring kommer användarna att informeras genom ett meddelande på Samtidsbild.

§ 19 Om Användaren vill avsluta sin användarbehörighet på Samtidsbild ska Användaren kontakta Stockholms läns museum. Om Användaren så önskar har Användaren rätt att få sina meddelanden avpublicerade. Dessa meddelanden och personuppgifter kommer dock att finnas kvar i Stockholms läns museums arkiv och kan fortsatt komma att användas i forskning. Innehåll som publicerats kan finnas kvar på annans webbplats eller sökportal på Internet.

Kontakta Stockholms läns museum
E-post: samtidsbild.kultur@regionstockholm.se
Villkoren är uppdaterade 2021-01-14

Byggnadsinventeringar

Många tusen byggnader och miljöer i länet inventerades främst under 1960-, 70- och 80-talen. Inventeringarna genomfördes oftast på uppdrag av en kommun men med personal och handledning från länsstyrelsen. Resultatet av inventeringarna användes som underlag både för planering och för handläggning av byggnadslov. Inventeringsverksamheten har fortsatt sedan den första omgången och kommunerna tar genom nya inventeringar fram underlag till sin planering. De äldsta inventeringarna är idag av stort kulturhistoriskt värde, många byggnader och miljöer är helt förändrade sedan inventeringstillfället.

Byggnadsinventeringarna är utförda under en längre tidsperiod och med olika metoder och urval. Vissa inventeringar har en tidsgräns tidigt på 1900-talet, andra har bara tagit med en viss typ av byggnader. Sättet att värdera byggnader och miljöer har också förändrats genom åren. Byggnader och miljöer som inte tagits med i inventeringarna eller har en låg värdering kan vara mycket intressanta idag. Den ursprungliga värderingen är: röd – omistlig, grön – värdefull, gul – intressant. Antingen är det hela bebyggelsemiljön eller endast enstaka hus som har värderats.

Det är nästan alltid bara byggnadernas exteriörer och den närmaste omgivningen kring husen som är inventerad och värderad. Inventeringarna omfattade sällan interiörer.

Hitta inventerade byggnader

Materialet förvarades tidigare hos länsstyrelsen men finns sedan flera år tillbaka hos länsmuseet. En liten del av inventeringarna är digitaliserade. Övrigt material går att leta i med vår hjälp. Vi har publicerat ca 3 500 inventerade fastigheter. Främst är det hus på landsbygden sorterade efter socken. Det finns också byggnader som vid inventeringstillfället låg på kyrkans eller landstingets mark. Du hittar information om den enskilda fastigheten men också om själva inventeringen.

Här kommer du direkt till de publicerade byggnadsinventeringarna. Du kan söka efter en fastighet i sökrutan, välja att läsa inledningstexten i en inventering (om inventeringen) eller bläddra mellan alla inventerade byggnader (fastigheter).

Det är inte helt lätt att hitta en fastighet, både fastighetsbeteckning och gatuadressen kan ha ändrats. Så testa gärna och sök på lite olika gatunamn, fastighets- och kvartersbeteckningar.

Hjälp oss med mer information

Känner du igen några byggnader? Vad har hänt sedan inventeringen? Lämna gärna lite information i kommentarsfältet under respektive byggnad.

Andra inventeringar

Är du intresserad av byggnader i Stockholm stad kan du söka efter inventeringar i det Digitala stadsmuseet. Även många av länets övriga kommuner har gjort egna inventeringar som ibland går att hitta på deras webbplatser annars på biblioteken eller i arkiven. Några kommuner har lagt sina inventeringar i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. I bebyggelseregistret finns också länets byggnadsminnen och kyrkor.

Frågor

Har du frågor om byggnadsinventeringarna kontakta:
Ann-Sofie Nygren, ann-sofie.nygren@regionstockholm.se

Rapporter

Arkeologiska rapporter

Länsmuseets uppdragsverksamhet har sedan slutet av 1980-talet producerat hundratals arkeologiska rapporter. Du hittar länsmuseets alla arkeologiska rapporter i vår samlingsdatabas. Rapporter från 2013 och framåt hittar du också i Riksantikvarieämbetets arkivsök. Där kan du söka på till exempel kommun, årtal, institution eller fornlämningsnummer.

Bebyggelseantikvariska rapporter

Även länsmuseets arbete med det bebyggda kulturarvet resulterar varje år i  olika rapporter. I dessa redovisas resultaten av inventeringar, renoveringar eller förändringar som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller miljöer i länet. 

Du hittar rapporterna i vår samlingsdatabas.

Hör av dig om du inte hittar eller om rapporten inte finns i PDF-format.

Collecting Social Photo och Bilder för framtiden

Stockholms läns museum har deltagit i två stora forskningsprojekt som rör dagens digitala bilder och hur museer kan samla in dem för framtiden.

Collecting Social Photo

Aldrig tidigare har så många människor fotograferat så mycket av sitt vardagsliv som idag. Men vad finns kvar av det egna bildarkivet när vi loggar ut från Snapchat, stänger vårt Instagram-konto eller byter till en nyare telefon? I ett flerårigt forskningsprojekt storsatsade fyra museer och arkiv för att samla in och bevara vardagsbilder som läggs upp på sociala medier.

Slutrapport

Nu finns rapporten från projektet att ladda ner från Diva. Den heter “Connect to Collect – Approaches to Collecting Scoial Digital Photography in Museums and Archives”

Länk till Diva.

Projektet är ett samarbete mellan:

Stockholms läns museum, Nordiska museet, Finlands fotografiska museum, Aalborgs stadsarkiv och Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Arbetet påbörjas i januari 2017. Det finansierades delvis med stöd från Kungliga Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond

Bilder för framtiden

I studien Bilder för framtiden undersökte vi vad det innebär för museer och arkiv att fotografiet blivit digitalt. Det digitala fotografiet har likheter med det äldre, analoga fotografiet men skiljer sig på många sätt. Digitala fotografier används och sprids på andra sätt och vi har andra syften med varför vi fotograferar idag. Tillgången till kameror i telefoner och internet har inneburit att fotografiet förändrats och blivit tillgängligt för de flesta.

I rapporten kan du läsa om hur fotografiet förändrats i övergången från analog till digital. Vi bygger vidare på de strategier som Fotorådet tog fram 2003 för insamling av fotografi och tillämpar dem på digitala fotografier. Rapporten kan användas som inspiration för hembygdsföreningar och andra museer att själva komma igång med insamling av digitala fotografier.

Här kan du ladda ner rapporten i pdf-format

Bilder för framtiden var ett samarbetsprojekt mellan Malmö Museer och Stockholms läns museum. Projektet började 2011 och avslutades med rapporten 2013 och genomfördes med stöd av Statens Kulturråd.