Taket är huvudsaken
Fukt, energi, värme och komfort är återkommande ämnen här i Byggnadsvårdarens årspraktika och det är ingen slump. Få andra saker är så viktiga för huset som dessa frågor och alla har de att göra med varandra och med byggnadens klimatskal. Ett tätt klimatskal är a och o inte bara för huset utan också för oss som bor i det. I oktober månads praktika ska vi därför titta närmare på ett av husets och klimatskalets allra viktigaste delar, nämligen taket. Vad kan göras med taket för att förhindra problem och förbättra komforten? Här följer tre råd!
Ytskikt
För det första – takets ytskikt, ofta i form av tegelpannor, måste vara helt och rent. Yttertakets främsta funktion är att leda bort regnvatten och samlas organiskt material som löv, barr och/eller mossa så binds fukten och risken för skador ökar när frosten kommer. Taket behöver ses över regelbundet, gärna varje år och borstas rent med en mjuk borste utan att skada pannor eller plåt. Tegeltak behöver ses över både före och efter vintern. Före, för att se till att alla pannor är hela och ligger rätt och efter för att undersöka eventuella skador. I översynen av taket ingår också att rengöra ränndalar och hängrännor.
Konstruktion
För det andra – undersök din takkonstruktion. Hur är taket byggt och hur är det eventuellt isolerat? Många äldre timmerhus med sadeltak, har enbart åstak, det vill säga, långa stockar som vilar på gavlarna och upptimrade mellanväggar. Den vanligaste takkonstruktionen måste ändå vara takstolen, också den riktigt gammal och från början förbehållen finare hus. En takstol består av sparrar/högben som vilar mot varandra och hålls samman av hanbjälke och golvbjälke. Takstolarna placerades på de bärande väggarnas upplag med lämpligt mellanrum för lagom spännvidd. Takstolar kan se lite olika ut men utgör alla olika former av ramverkskonstruktioner där alla delar fyller en funktion. Ombyggnader kan således påverka konstruktionens funktionalitet och något man som husägare behöver vara uppmärksam på. Vill du läsa mer om olika typer av takkonstruktioner kan du göra det på museets byggwebb. Takformer och takmaterial – Stockholms läns museum (stockholmslansmuseum.se)
Ofta var vindarna oinredda och vindsbjälklaget isolerat för att förhindra allt för stora värmeförluster från bostadsvåningen under. Vinden var ventilerad med uteluft och hade en viss värme då murstocken hölls uppvärmd genom kontinuerligt eldande i spisar och kakelugnar. Idag har många äldre hus ombyggda vindsutrymmen som inretts för att skapa mer utrymme, eller redan från början inredda vindar. Det är viktigt att som husägare att veta hur taket varit konstruerat och fungerat från början eftersom förändringar i byggnadens konstruktion också påverkar fuktbalansen i huset, särskilt om också uppvärmningen förändrats. Särskilt i dessa tider då oljeeldade pannor bör fasas ut till förmån för mer miljövänliga uppvärmningssystem. En använd oljepanna bidrar till att murstock och i förekommande fall källarutrymmen hålls varma och torra. Mögelpåväxt och dålig lukt är ett tecken på för hög fukthalt.
En indikation på att kallvinden fungerar som de ska, det vill säga att vindsbjälklagets isolering är tillräcklig och att det inte sker några stora värmeläckage mellan bostadsvåning och vind, är att snön på taket inte smälter. Det motsatta gäller således också. Smälter snön på kalltaket så är vindsutrymmet för varmt. Därmed ökar också risken för fuktskador.
Tilläggsisolera
För det tredje, att tilläggsisolera vinden är ofta ett bra sätt att spara energi på, minska värmeförluster och öka komforten. Detta är på intet sätt något nytt utan gjorts i alla tider, med olika former av isolermaterial och något man också behöver se över på eftersom isolermaterial som mineralull binder fukt och riskerar att orsaka mögelangrepp om varmluft läcker upp till vinden genom otätheter. Varmluft innehåller som bekant mer fukt som kondenserar mot kalla ytor, än kall luft. Mineralull blev vanligt förekommande under 1950-talet och kom att dominera marknaden för lång tid framöver. Idag finns mer miljövänliga isolermaterial som dessutom har hygroskopiska egenskaper och minskar risken för fuktproblem på vinden.
Undersök därför hur takkonstruktion och vind fungerat från början, vilka eventuella ombyggnader som gjorts och med vilka material, om det byggts till takkupor eller andra utbyggnader, hur en sekundär vindsinredning är gjord och om och hur vinden isolerats. Detta är särskilt viktigt inför framtida ombyggnader, tilläggsisoleringar och nya vindsinredningar och när du byter värmesystem. Ta hjälp av expertis för att undvika problem, gärna någon som också är kunnig på gamla konstruktioner och med förståelse för gamla hus. Det går att förena komfort, energieffektivitet och byggnadsvård, det är inte oförenliga intressen utan bidrar snarare tillsammans att vårt byggda kulturarv får leva länge framöver.
Boktips
Eva Löfgren & Paul Hansen (red.). Energiboken. Energieffektivisering för småhusägare. Stockholm 2011.
Carl-Eric Hagentoft. Vandrande fukt. Strålande värme. Lund 2002.