Energieffektivisering och komfort
Sommaren kom och gick i ett nafs och nu är det nästan höst. Kylan som smyger sig på och vad som i september upplevs som fräscht och krispigt, kan snart kännas i märg och ben. Det är således dags att om du inte redan gjort det, se över värmebehovet och energianvändningen hemma. Särskilt om energipriserna kommer att rusa som förra hösten. I denna månads praktika hittar du lite råd om vad du kan behöva tänka på om du vill förbättra komforten hemma eller planerar för en energieffektiviseringsåtgärd.
Sedan i juli i år är det möjligt att för dig som äger och bor permanent i ett småhus som värms upp med el eller gas att söka bidrag för energieffektivisering. Det kan du göra hos Boverket. Men för dig som redan gjort grundjobbet och bytt ut den dyra direktverkande elen mot andra värmekällor men ändå vill spara energi utan att göra avkall på komforten finns fortfarande en del att göra. Förra året skrev jag lite om eldning, kakelugnen, drevning och tätningslister och andra low tech lösningar som tröja och tofflor, vilka kan vara bra att känna till. På Energimyndighetens hemsida kan du läsa vidare om bland annat energismarta vanor och du kan också få hjälp hos kommunens energirådgivning. Hos Energi- och klimatrådgivningen i Stockholm kan du i Stockholms län hitta din klimatrådgivare och få mer information om klimatsmarta och kostnadseffektiva lösningar. Klimatrådgivningen är gratis, ska vara oberoende och får inte heller enligt instruktionerna, ge råd som bidrar till att kulturhistoriska värden går förlorade, inte oviktigt ur kulturmiljöperspektiv.
Ett effektivt sätt att spara energi och ett som är varsamt i förhållande till husets karaktärsdrag, är att sänka inomhustemperaturen. En grad minskar energianvändning med ungefär 5%. Här finns pengar och energi att spara men vi vill ju inte frysa. Den finns en nedre gräns för hur kallt vi vill och kan ha det. Både Folkhälsomyndigheten och Boverket informerar om vilka riktvärden som gäller 18 grader Celsius i operativ temperatur, det vill säga den upplevda temperaturen som tar hänsyn till både lufttemperaturen, temperaturen på omgivande ytor som väggar och fönster och eventuella drag. För känsliga personer, som äldre personer med reumatism, personer med rörelsehinder eller lägre ämnesomsättning gäller 20 grader. Detta kan fortfarande upplevas som kallt. Vad beror det på? För 20 grader om våren utomhus är ju hur skönt som helst.
Upplevd temperatur och komfort har inte bara att göra med inomhustemperatur. Komforten beror av andra faktorer som golvtemperatur, om och hur temperaturen skiljer sig åt i rummet, om det finns drag eller kallras. Kalla ytor och luftrörelser som kan uppstå av temperaturskillnader i rummet påverkar också komforten negativt liksom fukt. Inte minst handlar komfort om standard och vana. Vi har under 1900-talet fått en allt bättre inomhuskomfort och med den också bättre hälsa. Vi är också vana vid att kunna gå relativt tunnklädda hemma vilket gör att 18-20 grader Celsius inomhus ibland upplevs som svalt.
Det är viktigt att när man börjar planera för bättre komfort eller energisparåtgärder att man undersöker orsakerna till den dåliga komforten, vilka värmeförluster huset har och var värmeläckagen finns. Hur byggnaden är konstruerad från första början är en faktor och vad som har hänt under årens lopp. Om-, på- och tillbyggnader kan påverka konstruktionens värmelagringsförmåga och glipor mellan konstruktionsdelar skapar drag och värmeförluster. Att skapa öppna planlösningar i äldre byggnader påverkar också värmen i huset och små volymer är enklare att värma upp än stora. Man behöver också fundera över hur huset används och vilka behov man har. Ta hjälp av en klimatrådgivare, läs på och fundera över vilka behoven är och vilken standard som passar dig. Fundera också lite över hur man gjorde förr. Tittar man på gamla hus och hur man levde förr så finns det en del att lära av hur man hanterade kylan innan centralvärmen.
När man fortfarande värmde rummen med ved så var uppvärmningen en del av livets och tillvarons villkor. Kakelugnar skulle tändas varje morgon och kväll, ved skulle bäras in och framför allt huggas, klyvas, travas och lagras. Den krympande vedtraven under vintern var en påminnelse om att den en dag skulle ta slut och att sparsamhet var en dygd. Det hårda arbetet med att ta ned träd och hugga veden innebar också att värme och komfort inte var en självklarhet utan resultatet av hårt slit. Självklart skulle man hushålla med veden och spara på värmen. Något som glömdes av när oljan flödade.
Lägre eller ingen temperatur i rum som inte användes, dubbla dörrpar i entrén, draperier och gardiner som drogs för om natten är åtgärder som trots sin enkelhet har effekt. Sängdraperier, sovalkover och sängskåp är inte bara vackra utan kan fylla och fyllde en viktig funktion av att hålla värmen kring sängen under natten. Dela säng är inte bara en effekt av fattigdom, utrymmes- och sängbrist utan bidrar naturligtvis även till att hålla värmen. Det finns helt enkelt många sätt att hålla värmen. Vissa är billigare än andra. En sak är klar – hund i sängen är både mysigt och varmt och i jämförelse med en ny värmeanläggning ganska billig. Men lite trångt blir det. Apropå vanor.
Länklista:
Bidrag för energieffektivisering i småhus – Boverket