Animation
Stockholms läns historia

Välj tidsperiod

Bronsåldern 1700 f Kr–500 f Kr
1700 f Kr–500 f Kr

Bronsåldern

Fynd
  • Hällristningar
Färdmedel
  • Större båtar byggdes
  • Sjöfarten utvecklades 
Teknologi
  • Hjulet togs i bruk i Norden 
Händer i världen
  • 1 323 f Kr Tutankhamon begravs 
  • 600–500 f Kr  Antika Greklands guldålder
  • 530 f Kr Buddhismen grundas
Hällristningen vid Slagsta var nära att spängas bort för ett vägbygge men upptäcktes och räddades, år 1971.
Foto: Holger.Ellgaard CC-BY

Bronsåldern

Under den här perioden ökade befolkningen i Stockholmsregionen och  kunskapen om att blanda koppar och tenn för att få brons skapade nya förutsättningar för tillverkning och användning av verktyg och andra föremål. Eftersom koppar och tenn fanns i andra områden i Europa blev kontakter och handel en maktfaktor.

Det finns inga namn eller skriftliga källor från den här tiden men från arkeologiska fynd vet vi trots allt en hel del om perioden när vi började använda brons. Viktiga fynd från den här tiden är de fascinerande hällristningarna. I Stockholms län har vi ett stort antal hällristningar som till exempel vid Slagsta i Botkyrka och Örsta vid Angarnssjön i Vallentuna. Hällristningarna är svåra att tolka, men kanske berättar de om religiösa föreställningar och myter från bronsåldern men det kan också vara ett rituellt språk som används för att kommunicera med olika gudar.

Arkeologer har också hittat boplatser, gravar och till och med gammal åkermark som använts under bronsåldern. Fynd från boplatser berättar om livet och samhället under denna spännande period, och från gravarna kan vi lära oss mer om människornas inre liv.

 

1700 f Kr–500 f Kr
Arkeolog Daniel Sahlén visar Slagstaristningen

Vem ristade figurerna?

Slagsta bronsåldersristning är den största i länet och hit kom troligtvis människor från trakten för att utöva religiösa kulthandlingar. Ristningarna föreställer flera skepp, en människa, djur och en fotsula. Det finns också 170 skålgropar, som användes för magiska ritualer.

1700 f Kr–500 f Kr

Örstaristningen

Vid Angarnsjöängen finns den enorma Örstaristningen som föreställer två skepp och två hästar. Hällristningarna hade stor betydelse för bronsålderns människor som en viktig del i deras magiska och religiösa värld. Det är en svindlande tanke att deras magiska och religiösa riter lämnade eviga spår i landskapet.

Lyssna på berättelsen om Örstaristningen
Mitt i den svenska naturen ligger Örstaristningen
Foto: Alf Nordström
ca 1000 f Kr

Hallundaröset

Hallundaröset nära Hallunda gård i Botkyrka är ett mäktigt gravröse i en trakt som är rik på fornlämningar. Det finns många tecken på att människor har bott här under bronsåldern och de som en gång reste Hallundaröset gjorde det nära Mälarens vatten eftersom strandlinjen gick nära 15 meter över dagens. Hallundaröset är inte arkeologiskt undersökt men ofta innehåller liknande gravrösen gravar som kan ha varit i bruk under flera generationer.

Hallundaröset
Foto: Holger Ellgaard CC BY-SA 4.0
Labyrinter i närheten av Hallundaröset
Foto: Mattias Ek
Hallundaröset mot Mälaren
Foto: Mattias Ek

Hallundaröset

Hallundaröset nära Hallunda gård i Botkyrka är ett mäktigt gravröse i en trakt som är rik på fornlämningar. Det finns många tecken på att människor har bott här under bronsåldern och de som en gång reste Hallundaröset gjorde det nära Mälarens vatten eftersom strandlinjen gick nära 15 meter över dagens. Hallundaröset är inte arkeologiskt undersökt men ofta innehåller liknande gravrösen gravar som kan ha varit i bruk under flera generationer.

1100–500 f Kr
Naturen kring Darsgärde

Fornborgen vid Darsgärde

På en bergshöjd nära Finsta i Norrtälje kommun ligger fornborgen vid Darsgärde. Rester av befästningsvallarna är synliga än idag och innanför murarna har arkeologer hittat en boplats från slutet av bronsåldern. Eftersom vattennivån låg mycket högre än idag låg boplatsen då på en udde, väl skyddad av vatten från tre håll. Fynd som gjorts visar att människorna bott här sedan slutet av bronsåldern och under äldre järnåldern och livnärt sig på fiske, jakt och boskapsskötsel.

Den mördade skåningen

En våldsam mordgåta

Foto: Christer Åhlin/SHM

På femtiotalet hittades lämningarna efter en man i Granhammar i Upplands-Bro. Det visade sig att mannen hade mördats med ett våldsamt yxhugg över vänstra halvan av ansiktet och därefter kastats i ett kärr, vilket har gjort att kroppen har bevarats.

Mannens högra arm bar också spår av skador, vilket tyder på att han försökte försvara sig. Genom isotopanalyser av skelettet kunde man se att mannen har ätit kött från Skåne, så kanske var han bara på genomresa när han mötte sitt våldsamma öde.

Var han en långväga besökare som blev kallblodigt mördad av en sjörövare på Mälaren? Ingen kommer någonsin att lösa mordgåtan, och Granhammarsmannens öde kommer att förbli ett mysterium.

 

Bronsåldersfynd från Ekudden, Nykvarn. Fyndet innehåller både dräktornamentik och verktyg.
Foto: Anna Ulfstrand

Offergåvor

Under bronsålder la människorna ofta ner verktyg och föremål i brons i vattendrag eller våtmarker. Förmodligen var det en rituell handling, kanske ett sätt att be en gud om en bra skörd. Det största fyndet av det här slaget i Stockholms län gjordes i Ekudden i Nykvarn där en bonde hittade 52 föremål av brons år 1892.