Animation
Stockholms läns historia

Välj tidsperiod

Nutid 2015 – nutid
2015 – nutid

Nutid

Invånare i länet
  • ca 2 434 398 (år 2022)
  • inkl Stockholms stad:
  • 980 417 invånare
Jubiléer år 2023
  • Sveriges självständighet 500 år
  • Kungliga operan 250 år
  • Stockholms stadshus 100 år
  • Carl XVI Gustav som kung 50 år
  • Stockholms läns museum 40 år
Byggprojekt
  • E4 Förbifart Stockholm klart 2030
  • Barkarbystaden 18 000 bostäder till 2030
  • Tunnelbana till Barkarby 2026 och Nacka 2030
  • Norviks containerhamn (Nynäshamn) 2020
  • Nya spår, tunnlar och stationer på Mälarbanan
Händer i världen
  • 2019 Ny form av coronavirus upptäcks i Kina
  • 2020 FN:s barnkonvention blir svensk lag
  • 2020 Storbritanniens Brexit ur EU
  • 2022 Ryssland anfaller Ukraina
  • 2022 Drottning Elisabeth avlider 98 år gammal
Rumslig inriktning för Stockholmsregionen år 2050

Nutid

Stockholm är en av de snabbast växande regionerna i Europa och länets befolkning förväntas öka med en halv miljon människor fram till år 2030. Utbyggnaden av Stockholmsregionen kommer med utmaningar och svåra avvägningar. Byggandet av bostäder har gått i stå och det är svårt att komma in på bostadsmarknaden, vilket gör att unga dröjer med att flytta hemifrån.

Vi står inför besluten att göra den attraktiva innerstaden ännu tätare och bygga på höjden eller låta staden breda ut sig mer. Ett alternativ är att låta de regionala stadskärnorna ta upp konkurrensen med innerstaden och göra staden mindre centraliserad. Oavsett vad vi gör så för en stark tillväxt med sig ökade krav på hållbarhet. Miljön och det naturliga i vår omgivning behöver skyddas.

Globala händelser påverkar länet mer än någonsin förr. Den ökade världshandeln tillsammans med informationsteknologi har kopplat ihop Stockholm alltmer med resten av världen. Många av regionens utmaningar är gemensamma för Europa och stora delar av världen. Krig, energipriser, klimathot, pandemi, flyktingströmmar måste hanteras i samarbete tvärs över gränser.

2015

Flyktingkrisen

Flyktingkrisen 2015 kulminerade i Europa under hösten när ett stort antal flyktingar och migranter försökte att ta sig till Europeiska unionen i hopp om att få asyl. Merparten av de asylsökande kom från Syrien och Afghanistan och tog sig till Europa över Medelhavet. I många fall i sjöodugliga båtar som kapsejsade på vägen, vilket resulterade i att tusentals människor dog.

Till Stockholm kom det under hösten 2015 och våren 2016 hundratals flyktingar varje dag. De flesta kom med tåg eller buss till Stockholms central, som under lång tid fylldes med frivilligorganisationer och stockholmare som skänkte mat och vatten för att göra livet lite lättare för de flyktingar som kom. Många privatpersoner som bara ville visa sitt stöd sökte sig också till samlingsstationerna inne på centralen för att lämna blöjor, mat och andra förnödenheter. 

Efter Tyskland var Sverige det land som tog emot flest asylsökande – nära 163 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015. Det är nästan dubbelt så många som 2014.

Krisen fick långtgående följder i många EU-länder. I Sverige infördes stora förändringar i den nationella asylpolitiken, både vad gällde lagstiftning och myndighetspraxis. En tillfällig lag antogs i mitten av 2016 med syfte att införa en restriktivare asylpolitik inom ramen för internationell och europeisk rätt.

Mottagande av syriska flyktingar på Centralen 2015
Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA
2017

#metoo

2017 fick hashtaggen #metoo spridning i sociala medier när skådespelerskan Alyssa Milano bad alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden “me too”. #metoo har sedan dess blivit en global rörelse som vill uppmärksamma och verka mot sexuella ofredanden såväl som normalisering och tystnadskultur.

I mitten av 1800-talet hade länet sin första kända #metoo-händelse, när Sophie Sager blev den första kvinna att vinna ett våldtäktsmål där gärningsmannen fälldes.

2020

I coronatider

I mars 2020 klassades spridningen av sjukdomen covid -19 som en pandemi och vårt samhälle och vår vardag förändrades radikalt. Vi jobbade hemifrån, gick i skola på distans, var oroliga och ängsliga inför sjukdomen, tvättade händerna, saknade våra äldre och anpassade oss till ett liv som vi aldrig levt tidigare. Samlingen #icoronatider visar bilder från alla de som bidragit med ögonblick av sin pandemivardag.

 

Till samlingen #icoronatider
Skjutningar, terror och krig

Säkerheten först

Under åren 2020–2022 slog antalet dödsskjutningar nya rekord och den gängrelaterade kriminaliteten blev en viktig fråga i valet 2022. När Ryssland samma år påbörjade sitt försök att invadera Ukraina svängde landets avgående socialdemokratiska regering i NATO-frågan och skickade snabbt in en ansökan. Terrordådet på Drottninggatan 2017 lever kvar i minnet och vaksamheten mot nya attentat har stärkts. Frågor om dödligt våld och säkerhet har seglat upp på länsinvånarnas agenda.

Foto: Petter Bengtsson Krook CC-BY-NC.

Bilden är tagen dagen efter terrordådet på Drottninggatan 2017 och uppladdat till länsmuseets Samtidsbild där vi samlar länsinvånarnas egna bilder för framtiden.

Greta Tunberg talar på Medborgarplatsen 2020
Foto: Frankie Fouganthin (CC BY-SA)

Fridays for future

I augusti 2018 satte sig en femtonårig tjej utanför Riksdagshuset i Stockholm med ett handskrivet plakat med texten “Skolstrejk för klimatet”. Hon hette Greta Thunberg och resten är historia.

Sedan dess har Fridays for Future blivit en internationell rörelse som involverar mestadels barn som väljer att skolka från skolan för att protestera mot att politikerna gör alldeles för lite för att minska global uppvärmning och klimatförändring. Utanför Riksdagen samlas fortfarande skolelever varje fredag för att göra sina röster hörda.

Länets historia enligt AI

Artificiell intelligens (AI) är en teknik som uppmärksammats mycket på sistone. Vilka delar av vår vardag kommer den att kunna förenkla i framtiden? Vilka jobb kommer den att kunna ta sig an?

Vi som har tagit fram den här tidslinjen över Stockholms läns historia kommer kanske att få se oss ersatta av artificiella historieskrivare i framtiden. Trots lite nervositet för resultatet bestämde vi oss för att sätta AI-verktyget Chat GPT på prov. Här intill, eller på länken nedan kan du se hur det gick.

Museichefens kommentar

Så här säger Annelie Kurttila chef för Stockholms läns museum:

-Vikingatiden? Vilken ovanlig startpunkt för länets historia! Visserligen en intressant period då människorna som bodde här hade ett stort utbyte med människor i andra länder men som de historiker vi är skyfflar vi oss tillbaka till inlandsisens kalla dagar för att beskriva historiens början i länet.

Staden Stockholm får stort utrymme hos vår AI-vän medan vi vill lyfta mångfalden i hela vår region – inom konst, historia, etnologi och bebyggelse. Texten är visserligen både kort och kärnfull men visst saknar man spår av mänskligt liv, beskrivningar av platser, konst och bebyggelse? Museets medarbetare är experter med förmåga till både djup och bredd, med en önskan om att korskoppla tankar och ämnen och med ett driv att ifrågasätta både sig själva och andra. Allt för att leverera korrekta, aktuella, utmanande och spännande texter.

Innovation är spännande, och det ska bli intressant att se vad ChatGPT säger om länets historia om ett år