1995 hittar länsmuseets arkeologer en tusen år gammal begravningsplats vid Broby bro i Täby. En av de döda är den omtalade vikingakvinnan Estrid.

Estrid och hennes make Östen var bland de första som reste runstenar i Uppland. Estrid nämns på sex olika runstenar och genom dem har hennes livstid bestämts till omkring 1020-1080. Det är tack vare texter på runstenar, skelettforskning och arkeologiskt detektivarbete som vi idag vet så mycket om Estrid. Vi vet att hon blev runt 75 år gammal att hon överlevde två äkta makar, födde drygt tio barn, reste på pilgrimsresa till södra Europa. Hon blev med åren en mycket betydelsefull person i bygden. Det förstår man inte minst av de fynd hon fick med sig i graven. Vi vet också att Estrid var en av de allra första kristna i Sverige.

Estrid tillhörde tidens högsta samhällsskikt, en av de hövdingasläkter som införde kristendomen i Sverige och som i praktiken styrde landet. Hon var farmor till en man vid namn Jarlabanke som reste ett stort antal runstenar och som skröt med att han ”ägde hela Täby” och ”ägde hela hundaret”. Familjen brukar kallas Jarlabankeätten.

Med Östen fick hon barnen Gag, Ingefast och Östen. Gag dog ung och Östen och Estrid reste sin första runsten efter honom. Östen lämnade så sin familj för att ge sig ut på pilgrimsfärd till Jerusalem. Östen dog på sin resa och Estrid reste två nya runstenar och byggde tillsammans med sina kvarvarande söner ett monument – en hög – efter honom. Högen är utsatt på 1700-talskartor men är numera bortschaktad.

Inte så lång tid efter Estrids död byggdes Täbys första kyrka, antagligen en träkyrka, på samma plats som den nuvarande medeltidskyrkan ännu står. Detta är mark som tillhörde Jarlabankeättens huvudgård. I samband med kyrkobygget började släkten säkert att begrava sina döda på kyrkogården. Östens hög och runstenarna vid Broby bro kom att stå kvar som minnesmärken över en allt mer avlägsen tid.